endastgossar

Senaste inläggen

Av Gossmor - 14 augusti 2019 07:22

14 Augusti 2019.

Vaknar och kliver in till den mest fantastiska blombukett på köksbordet. Ett omfång av solrosor i en vacker kreation. I kortet läser jag; ?20 år var lätt?.

Tjugoårig bröllopsdag. Vilken underbar dag.

Jag var bara sjutton när vi träffades. Gick i gymnasiet, andra året på omvårdnadsprogrammet, och han var min klasskompis storebror och låg i lumpen. Vi träffades på klasskompisens artonårsfest och hakade i varandra direkt. Träffades igen på festen innan skolavslutningen och fortsatte fastna i varandras fotspår. Och sen. Sen plötsligt ringde han.

Det var den åttonde juni 1996 och jag var obekymrad, orädd och tog dagen som den kom. Klädd i mörk, långärmad, fotsid klänning, knähöga, snörade skinnkängor och med ett stort runt metallhänge i en lång skinnrem runt halsen tog jag tåget dit. Levde under inspiration av häxor och vikingar.

For från lägenhetsmassor till ytterkantens finare villakvarter och mötte en kille med ljusa jeans, farfarströja och bruna seglarskor. Som levde ett liv bland båtar och fint folk. Ni ser krocken va? Likt plus och minus drogs vi mot varandra och sen satt vi fast.

Tjugo år var lätt. De spenderade vi med att få barn, bygga ut, få barn, få barn, flytta, få barn, resa, resa, få barn, resa, renovera, få barn, jag börjar jobba, resa ännu mera och tjoff så har tjugo år gått. Vad kommer nästa tjugo år bjuda på?

Livet är allt ett äventyr.

ANNONS
Av Gossmor - 13 augusti 2019 20:07

Skrattat. Ryst. Instämt. Häpnats. Förvånats. Känslorna har varit många idag. Och dagen har varit lång.

Ögonen trillar omkull och snubblar över varandra. Tröttheten är gigantisk, överumplande och genomgående.

Får talas vid imorgon.

God natt.

ANNONS
Av Gossmor - 13 augusti 2019 07:39

Jag var slut efter två kilometer men pressade ur mig åtta. Visste att ju mer jag tröttar ut mig desto bättre sover jag och desto piggare kommer jag vakna. Och desto bättre mår jag.
Tömde systemet och börjar om på noll.

Vaknar pigg och glad denna morgon. Har en dag av föreläsningar framför mig. Får förmiddagen med en underbar vän i samma arbetskategori fast på annan skola. Det är skönt att ha en föreläsningsdate.

Föreläsningarna pågår hela dagen. Så det blir en sen dag idag. För mig. För andra blir den helt vanlig. Att komma hem efter fem för att laga middag känns jättestressigt. Fast bara så här en gång är ingen fara, men ni som lever så. Hur gör ni? Vad lagar man för middag då? Eller äter man inte förrän klockan sju?

Vi äter normalt middag vid fem. Ofta halv fem. Ibland, men sällan klockan sex. Idag får jag försöka göra nåt lite snabbt. Spaghetti och köttfärssås kanske.

Hade maken varit hemma hade han gjort maten. Han slutar ju fyra. Men idag är även han sen. Jaja. Det är en värdslig sak. Löser sig.

Sitter på altanen i en gul stickad tröja och känner hösten i luften. Funderar på sommarens väder. Vi hade en vecka med riktigt hetta. Samma vecka algerna blommade ut och drev gegga på havsytan. Men annars har det inte varit överdrivet varmt. Lagom.
Ändå hör jag folk gnälla över att det varit så olidligt varmt denna sommar. Och har fått förstå att det är så nyheterna valt att rapportera det.

Då börjar jag undra. Tar folk in nyhetsrapportering och lägger det som ett filter över sin egen upplevda verklighet? För här har det inte varit överdrivet varmt. Varför tycker då mina ortsbor det? Jag är ju annars den som verkligen lider av för mycket värme.

Verkligheten är subjektiv. Hoppas ni skapar er egen.

Av Gossmor - 12 augusti 2019 15:36

Blixten ritar sneda streck på himlen framför mig. De lyser upp likt ett temporärt konstverk och försvinner lika snabbt igen. Enda vittnet är mullret som följer.

Cyklar hem från skolan. Tyngd av regnvåta kläder och lätt i sinnet. Jag flöt idag. Flöt och seglade åt rätt håll. I lugn och ro kunde jag hissa mitt lilla segel och glida stilla i önskad riktning. Känns skönt. Tillbaka i arbetsskorna och kommer så sakteliga hitta passande form för det som ska vara jag.

Tar det bit för bit. För det är så jag funkar. Bäst.

När jag väl kommer hem är jag sjöblöt. Regnet rinner nerför min panna och byxorna klibbar fast runt benen. Mascaran skapar sina egna streck nedanför ögonen. Skapar sin egen trend samtidigt som regnet byts mot solsken. Vädret är lika ombytligt som trenderna. Skiftar fortare än jag hinner blinka. Lika bra att tvätta sig. Eller torka sig, tvättad är jag ju redan.

Klockan slår mellis och yoghurttallrikarna står på rad på köksbänken. Själv kliver jag i torra kläder och upp på köksstolarna för att samla ihop mina farande spröt som yr lite hur som helst så här efter första arbetsdagen på åtta veckor. Fångar in känslor, synintryck, nyheter, bekantskaper. Plus. Minus. Frågetecken.

Mina ben på stolarna har svårt att ligga still. Suger kaffe mellan tänderna och drar ett djupt andetag.

Behöver nog springa en runda för att hinna ifatt mig själv.

Av Gossmor - 12 augusti 2019 07:05

Invirad i en filt sitter jag på altanen och försöker hålla ångesten borta. Sippar på mitt kaffe. Blundar. Ryser. Du har för tusan haft åtta veckor semester! Ge dig nu!

Jag lät klockan ringa i riktigt god tid imorse. Hatar att stressa. Vill kunna sitta i lugn och ro med min kaffe och vakna i stillhet. Vet knappt vad den här veckan utan elever innebär, vilket gör mig nervös. Försöker lägga bort det och skrapa bort alla krav och förväntningar. Flyt bara. Flyt bara med.

Att få storstäda tomten. Röja undan gammalt skräp och rensa allt som var i vögen. Det var otroligt skönt! Som att sopa rent markfundamentet jag står på. Se till att jag står stadigt utan risk att snubbla och inget som täcker min sikt. Nu är jag redo. Klar för en ny termin. Det är bara att tuta och köra.

Eller plinga. Jag cyklar ju.

Av Gossmor - 11 augusti 2019 15:15

När regnet börjar vräka som mest kommer halva barnaskaran, en stor och två små, utspringande och skuttar i poolen. Själv ligger jag i hammocken och tar igen mig efter veckans tunga styrkepass.

Det där med styrka är ju lite relativt i relation till den egna kroppsvikten. Jag har ju haft lite ångest över hur min styrka avtagit det senaste halvåret. På grund av olika omständigheter, dels har jag legat på diet hela sommaren vilket betyder ett kaloriunderskott. Det blir ju svårare att bygga muskler då.

Men idag mötte jag en liten trädgårdsängel som pumpade upp mitt självförtroende och gav mitt ego en rejäl skjuts. Köpte gräsmattegödsel hos henne och när hon visade mig vilken säck jag skulle ta sa hon lite retsamt ?Med de musklerna får du bära säcken själv! Tävlar du?? ?Eh, haha, nej.? ?Nej men vi brukar lite skämtsamt säga att vi bär åt alla utom de som det står fallskärmsjägare på!?

Tjoff! Pendeln slog i toppen. Dong! Egot for rakt upp. Mungiporna tog lite tid på sig, förvåningen var för stor. Men sen drog de sig åt sidan det bredaste. ?Oj. Hahaha! Tack då.?

Så dagens styrkepass var tungt, men lite extra roligt. De sex ettorna på 59 kilo kändes plötsligt mycket mer nöjsamma. Det är långt ifrån mitt rekord på 67, men då vägde jag också 65,5. Nu ligger vikten på 59,5.

Så. I relation till den egna vikten. Är det ändå helt ok.

Jag är helt ok.

Av Gossmor - 11 augusti 2019 09:18

Klibbig av svett inklämd mellan två sötnosar, sov jag som en kratta inatt. Vred och vände mig. Det kröp i benen, gjorde ont i nacken och var alldeles förvirrat i huvudet. Drömmarna snurrade runt med verkligheten.

När det väl var morgon var det en lättnad att få vakna.

Var det den utmattande tröttheten som drev oro genom kroppen? Var det det faktum att jobbet börjar imorgon? Kombination? Det är väl alltid en kombination. Av allt.

Kliver upp till ännu en regnig dag. Marken borde vara mättad vid det här laget. Min plan att gödsla gräsmattan får stöd av allt regnande. Det är bra. Det underlättar även avslutet på sommarlovet. Kan lika bra jobba, det regnar ändå hela tiden.

Det sista arbetsåret gick med en sån rasande fart att jag går i pension om en kvart. Bytte till nytt jobb för ett år sen. Helt ny bransch, även om den känns hemmavan. Skolan. Höstterminen klev jag in på högstadiets särskola. Otroligt spännande, lärorikt, krävande och mysigt. Ett litet arbetslag med få elever som drev sin egen lilla vardag i sitt eget lilla hörn av skolan. Vårterminen fick jag ny plats. Elevassistent i en femteklass. Och där blir jag kvar.

Så jag ska börja sexan! Svinkul! Jag lär mig massor!

Att börja om när man är runt fyrtio är häftigt. Det är nervöst, lärorikt, krävande, spännande, utmanande och härligt. Men att umgås med barn och tonåringar är bekvämt. Det har jag gjort dagligen i nitton års tid. Och alla barn är olika, så olika att de är lika.

Bemötandet. Respekten. Individen. Inlärningen. Intresset. Nyfikenheten. Förmågan. Självförtroendet. Självsäkerheten. Tryggheten. Viljan.

Allt finns hos alla. I varierande grad. Olika. Men ändå lika.

Av Gossmor - 10 augusti 2019 16:18

Sällan har kaffet smakat så gott!

Det svider om mina armar. De är ännu klibbiga från aloe veran jag smort in dem med. Rikligt. Ren aloe vera på flaska. Från Kanarieöarna.

Det ser ut som om jag har brottats med en vildkatt. Eller en, mer som tio. Armarna är totalt sönderrivna från alla taggiga grenar och allt ris vi lyckats göra oss av med idag. Och ändå är släpet fullt. Igen.

Två vändor fick vi göra till tippen för att bli av med det sista från igår. Men sen fick maken tuppjuck och drog igång häcksaxen och började frisera framsidans häck vid parkeringen. ?Lika bra när vi ändå håller på.? Jahapp. Det var bara att hjälpa till och klippa ur felinflyttade almar och rönnar och kratta bort skiten. Fylla släpet igen helt enkelt. Men fint blir det.

När vi väl var klara. Efter fyra timmars trädgårdsarbete. Och helt slut. Svettiga och förskräckliga. Då kändes mitt planerade intervallpass lite besvärligt. Men en lugn femma med trettonåringen kunde ju vara skönt. Piggade upp honom också. Och maken kunde ju behöva en sväng, det gick han med på. Mysigt. En familjerunda som avslutning på den här arbetssamma dagen.

Sen gick det som det gick. Som det alltid går när maken är inblandad. I rekordfart.

Men tusan så skönt. Jisses så nöjd jag är! Tack vare honom tvingades jag hålla en fart långt högre än min comfortzone. Är alltid så rädd att inte orka varvet runt. För bekväm. Och feg. Men nu vågade jag trampa på och kom in i ett underbart flyt som jag höll hela vägen hem. Underbart! Känner mig så stark.

En bättre lördag helt enkelt.

Presentation


Mor till världens finaste söner. Sex stycken till antalet och mina största stoltheter i livet.

Gossarna

 

2014  

 

   

2014

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Följ mig via blogkeen

endastgossar

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2020
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Kategorier

Väl värda ett besök

Roliga sidor

Några egna ord

Statistik

Annonseringsplatser

Bloggar av mammor och gravida

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se