En bit ur mitt liv

Senaste inläggen

Av Kattis - 15 april 2020 21:18


Ja. Vad ska man säga. Skitpass. Just nu överskuggas mitt sinne av resterna från dagens skitpass.
Helkropp med fokus på maxstyrka. Försök till personbästa i två övningar. Bommar båda. Lyckas inte ens tangera det gamla pb?t. Så dåligt.
Känner mig usel. Värdelös. Undrar vad det är för fel på min kropp. Varför går resultaten åt fel håll.
Surar. Grottar ner mig i bitterheten.

Suck.

Nedrans skit.

Det är inte synd om mig. Och jag är inte löjlig. Jag bara känner. Tillåtet. Låter känslorna fylla mig. Till bredden.
De kommer sen sakta blekna. Mattas av. Rinna ut.

Typ. Nu.

Imorgon är en ny dag.
Då ska jag göra nåt roligt. Springa. Det är kul. Långa intervaller i stege. Lite snabbare för varje kilometer. Då kommer jag känna mig stark. Stabil. Trygg. Snabb. Uthållig.
Det blir bra.
Bättre känslor.

Känslor kommer och går. De är inte fel. De är inte fula.
De är tillfälliga.

Av Kattis - 14 april 2020 21:26

Kör igång arbetsveckan ordentligt med lång arbetsdag och två möten. Med tanke på mina värkande ben (tog värktablett imorse för att ens kunna röra mig) unnade jag mig en vilodag så där bara. Rakt av. Utan krussiduller och med en pralin till. Eller två. Kan ha varit fyra, men vem räknar.

Vet inte hur min kost förhåller sig till min träning. Funderar på om det ligger i obalans. Skaver med kraften och återhämtningen (med tanke på träningsvärken) och fryser så förbaskat jämt. Konstant. Går fortfarande med underställ och två jackor medans jag ser folk springa med short. Hmmm.
Igår vräkte jag i mig en pizza.
Måste ta en funderare på det där.

Lärarna har ett litet ordspråk som gäller att det du inte får gjort innan påsk hinner du inte med. Med andra ord, nu går det fort.
Jag gillar den tanken. Snart sommarlov. Helt ok.

Hur mitt liv ser ut till hösten är dock ännu en gåta. Min tjänst som elevassisten går ut i augusti och även om jag vet att skolan har planerat in mig i organisationen, så vet jag inte om jag har det. Beror lite på hur och varför.

I övrigt har jag sökt till drygt åtta olika utbildningar. Både yrkeshögskola och vanlig. Sökningar i en blandad kompott, utspridda nät åt både höger och vänster.
Jag brukar inte vilja vara öppen med sånt, vet ju inte om jag kommer in på nån. Men som ett första steg är jag nöjd med att vara behörig till samtliga. Känns som en vinst bara där. Jag är inte så knusslig.

Jag har suttit och omplacerat mina ansökningar tio gånger om nu. Vad vill jag helst. Det. Eller nej. Byt. Byter igen. Äh. Nej.
Skönt att valet stänger imorgon. Lagt kort ligger. Då blir det lugnt.
Storpojkarna har också skickat sina ansökningar.
Jag vill ju inte prata för mycket om dem. Det är ju deras liv. Men det går åt olika håll kan jag ju säga. Ekonomiskt och konstruktion.

Det blir hur som helst otroligt spännande. Av tre möjliga kanske någon sitter i skolbänken till hösten i alla fall. Om inte corona sabbar det med.

Spännande som sagt.

Av Kattis - 13 april 2020 21:42

Benen värker. Pulserande smärta dunkar i lårmusklerna. Går som strålar från ovansidan av knäskålarna uppåt mot höften.
Träningsvärk deluxe.

Jag brukar aldrig ha träningsvärk. Det är snarare så att jag brukar gnälla över att jag aldrig får det. Att jag aldrig får känna känslan av att ha kört ett ordentligt träningspass. Av att ha kämpat rejält.

Men de senaste veckorna har just låren känts av på riktigt efter distanspassen. Vet inte vad jag gjort för skillnad, men förmodligen trycker jag på mer än jag gjort tidigare. Och det säger ju tempot också.

Så distans i lördags, underkroppsstyrka igår och sen korta intervaller idag.
Nu vill benen inte vara med längre. Måste nog ta vilodag imorgon.

Det har varit lite galet med vädret idag tycker jag. Mina intervaller fick jag springa i ömsom sol, blåst och snöstorm. Det var endast regnet jag slapp. Tack och lov.
Vinden kan ju vara bra vi intervaller. Om den går åt rätt håll. Det gör den dock sällan. Så tempot blev ganska varierat kan jag säga.

När jag väl tinat upp med en varmdusch var det bara att klä sig varm igen. Lilleman hade fotbollsmatch. Sin första. Både pappa och mamma blev stationerade vid plankanten och det kunde gott ha behövts ankare på oss båda för tusan vad det tog i. Bollen seglade iväg lite som den ville mellan de tioåriga spelarna. Det var nästan svårt för dem att hålla den ens på plan. Det var två lag mot vinden.
Mamma fick smyga iväg och värma sig i bilen med jämna mellanrum för den där kylan och träningsvärken i mina ben gick inte överens de heller.

Nej. Nu kör vi tisdag imorgon. Ny arbetsvecka med nytt väder tack.

Av Kattis - 11 april 2020 21:15

Två av storpojkarna tog lilleman till hjälp för att ta sig igenom äggjakten på eftermiddan. Jakten avklarades av de andra redan tidigt imorse, men sover man borta och länge får man minsann klara av den själv. Tyckte jag. Här delas banne mig inte ut några ägg hur som helst. Man får faktiskt leta rätt på dem först.
De var dock snabba med att ta minstingen som gisslan. Ett offer han gärna gjorde. Suckade åt deras dumhet och visade vart spåren egentligen ledde.

Själv fick jag min egen jakt redan på förmiddan, efter första äggjakten, min var på hastigheten. Distanspass med temporamen på 6.00minuter per kilometer. Jakten gick på att komma under 5.45
Jag trampade. Flåsade i uppförsbackarna, piskade mig på raksträckorna och pushade mig utför. Blev trött. Kom igen. Fick nån pepplåt i öronen och skuttade någon kilometer. Jobbade med steget. Sträckte ryggen och vinklade höften.
Och kom i mål med tempot 5.33
Snyggt jobbat. Värt en glass till efterätt. Och många koppar kaffe.

Resten av dagen har använts till att jaga nya kompisar. Vår käre guldhamster Jack lämnade oss helt mållösa lagom till långfredagen, får se om han återuppstår, vi begravde honom lite mer under jord än i en grotta. I en mjölkkartong. Och tomheten blev stor.
Inte att fjortonåringen önskar sig en ny, men de två minsta har ju aldrig haft någon hamster. (Varje annan son har haft sin egen guldhamster, så vi har haft hamstrar i typ sex år nu.) Men nu tar vi och gör två flugor på smällen och skaffar dvärghamstrar så får de varsin som lever ihop. Så kanske hamsteråldern är avklarad sen.

Varje tid har sin period. Hamsterepoken visade sig bli lång.

Av Kattis - 9 april 2020 17:07

Lite häpen blev jag allt. Även om tolvåringen inte har förmågan att förvåna mig längre. Den gossen kan hitta på vad som helst. Men när han på infall tänker ge sig ut och springa vår vanliga 5k-runda, som vi promenerar tillsammans ibland, och får med sig tioåringen, då reser sig ögonbrynen en smula. Ok? Kör på.
De kom hem igen efter ungefär 40min. Den ena något tröttare än den andre.
Sen var det min tur.
5x 2min 5.45-tempo+6min 5.15-tempo De snabba gick snabbare, de långsammare gick saktare. Så får det vara. Nöjd ordentligt står jag nu och lagar kålpudding. Mums.

Underbart med påsklov.

Av Kattis - 8 april 2020 16:27

Solen bländar mig. Tar tacksamt emot varenda stråle. Sippar kaffe och njuter av grabbarnas kokostosca. Vansinnigt gott. Grundade fikan med en morot. Känns mer ok då. Balanserat. Är väl det allt handlar om.

Morgonen började med krattning och städning av tomten. Rensade bort gamla pinnar och gjorde fint. Gödslade, sådde och vattnade gräset. Om nu de två små grisarna (de var tre förut, men en växte ur dem) (är man snart femton är man ingen liten gris längre) kan hållas ifrån gräsplan så kanske mattan kan få växa till sig lite snyggt.
Jag försöker. Gör så gott jag kan.

När energin var tömd på trädgårdsarbete fyllde vi på den med lite lunch och sen slösade jag resten på gymmet.
Var lite sur ett tag. Då mina liggande golvpressar endast kom upp i en enda repetition på en vikt lägre än jag gjorde tre repetitioner på för några veckor sen känns det dåligt. Blir sur. Suckar. Svär åt mig själv. Släpper, glömmer och går vidare.
Skit samma. Jag tävlar inte mot nån.

Efter träning och avklarade sysslor insåg jag att kylen inte har många middagar att erbjuda och att det dessutom är påsk i helgen. Fixade det, med tillhörande skattgömma.

Gud så produktiv jag varit idag. Och det är bara dag ett på detta påsklov.
Var ska detta sluta...

Av Kattis - 5 april 2020 18:53

En minut kvar. Kroppen skriker stopp. Tigger. Vill inte ta ett steg till. Benen känns som betong.
En minut kvar.

Morgonen började i sol och stilla vind vid kanten av fotbollsplanen. Idrottsplatsens enda konstgräsplan utnyttjas till fullo nu när inget lag får ha någon inomhusträning. Det är barn i alla storlekar som får samsas om denna yta. Men det ser inte ut att vara några problem. De är inte så stora. Det är däremot fotbollsplanen.

På dagens agenda står också en tripp till soptippen. Släpet lastade vi redan förra helgen. Skönt att dela upp arbetet. Man har ju ändå inget annat för sig.
Alla hem kommer bli välstädade och finsorterade i denna kris.
Välstädade hem och nedvarvade familjer. Kan ju bli bra det här.

Själv måste jag ändå säga att jag inte märker av epedemin så mycket. För ett par veckor sen var det galet många sjukskrivna i personalen och halva elevantalet var borta.
Men denna veckan var det så gott som vanligt.
Och i övrigt är det bara sånt där som att träningar flyttas utomhus och att Göteborgsvarvet blev inställt. Men det är inget som ger mig några större känslor egentligen.
Tycker livet snurrar på som vanligt.
Sen väljer jag förstås att inte lyssna överdrivet på alla nyheter och allt coronasnack.

Fotbollsträning - check. Soptipp - check.
Nu. Nu är det min tur.
Snörar (förlåt drar) på mig skorna och knäpper på mig löpryggsäcken. Det var länge sen jag bar den, men tänker att jag vill vänja mig igen. För lite vatten kan ju vara trevligt att ha med sig när vädret blir varmare.
Stoppar med mig en gel för att testa även den.

De första stegen, kilometrarna, känns alldeles otroligt lätta. Kroppen minns löpningen i fredags. De långa intervallerna i stormande motvind. Det går bra mycket lättare nu. Stegen flyger fram.
Jag rullar på kilometer för kilometer. Har en träningsplanering som säger 80min löpning på 6min/km-tempo, men vill förstås ligga under det.
Trampar på och tänker att det känns bra. Klockan säger också att det går bra.

När jag sprungit i 70minuter känner jag hur kroppen vill ge upp. Jag har passerat skog, åker och åtskilliga gårdar på min tur längs de kuperade landsvägarna runt grannbyn. Jag börjar nu närma mig hemområdet och har bara sista biten kvar.
Men orken tryter och det känns som att springa i lera. Jag styr med huvudet. Framåt. Framåt. Framåt.

En minut kvar. Passerar fotbollsplanen utanför skolan. Känner igen dem flesta. Peppar mig själv. Kom igen. Visa dem.
Kroppen tigger om att få stanna. En minut.
Utanför Ica stoppar jag äntligen klockan. 80minuters löpning - check.

Ramlar flåsande och svimfärdig ihop på en bänk. Spottar slem och beter mig. Vad ska folk tro. Skiter jag i.
Jag sprang 80minuter på 5.42-tempo Jag blev trött.

Nu ska jag äta pommes och sova gott inatt

Av Kattis - 4 april 2020 08:46

-Det blir ju bra, utbrister mannen glatt ifrån köket. Det passar ju inte alls.

Jag faller i skratt och går och tar en titt på den tunga metalltavlans nya placering ovanför köksbordet. Det grova ekbordet i svart möter ändå det silvriga tennet i tavlan bra på något sätt. Även om jag håller med maken om att det inte är en självklar plats för den.
Det får lov att vara bra. För nu i alla fall.

När jag sagt adjö av min älskade farmor har jag fått en tavla som av någon anledning visat sig betyda något för mig. Hon var den första jag fick till minnes när jag lade tankarna på min farmors boende och bohag. Hon är otroligt vacker i sin lila klänning och ser så lycklig ut. Måste vara målad av någon hon älskade. Någon som älskade henne.

Och när en ny familjemedlem ska få plats får det ibland ske lite förflyttningar. Så tenntavlan fick flytta på sig.

Det här med inredning är inget jag kan påstå att jag är bra på. Men jag vet vad jag tycker om. Vad jag trivs med och vad jag tycker är vackert.
Och så länge hemmet består av bitar som är omtyckta, delar vi trivs med, så blir pusslet kanske bra i slutändan.

Det blir kanske bra. Även om det inte passar alls.

Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2021
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards