endastgossar

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Gossmor - Onsdag 14 aug 15:22

Måste få berätta om igår.

Jag löste ?vemskajagsittamed?-problematiken med en föreläsningsdate och tog plats i aulan med en kär vän. Vi satte oss så där som vi båda gillar. Långt upp i ett hörn. Där man har utmärkt utblick utan att sitta mitt i smeten.

Jag hade en hel dag av föreläsningar framför mig och hymlade inte med att det kändes jobbigt. Att sitta still är inte min melodi. Min kropp och psyke trivs inte stillasittande, får värk i både kropp och själ. Men en rejäl paus mitt på dan som gav tid till promenad, frisk luft och väninnelunch såg jag fram emot.

Skolchefen välkomnade. Pratade. Presenterade någon som presenterade sig själv. Plus fem till. Ahhh. Det kröp redan i benen. Sen bjöd han upp någon jag aldrig hört om förut. Hur har jag missat?

En tjusig tjej stegade fram. Med självklarhet, självsäkerhet och glädje som lös ur varenda rörelse. Hon började tala. Och hela aulan brast ut i skratt. Ett skratt som varade i två timmar. Med två snabba växlingar till tårögdhet som skrattades bort lika fort.

Det var vasst, slipat, och rappt. Gripande, häpnadsväckande och lärorikt. Vi kände igen oss från både arbetsliv och privat. Från olika roller i livet och i olika relationer. Det var fenomenalt!

Hennes föreläsning handlade om arbetsglädje men var så otroligt mycket mer än så. Det var att välja glädje till både livet och arbete, hanterandet av problem, acceptans och respekt för medmänniskor. Jag fylldes av enorma mängder inspiration och vilja. Vilja till allt!

Ska ni lyssna till någon ska ni lyssna till Christina Stielli!

ANNONS
Av Gossmor - Onsdag 14 aug 07:22

14 Augusti 2019.

Vaknar och kliver in till den mest fantastiska blombukett på köksbordet. Ett omfång av solrosor i en vacker kreation. I kortet läser jag; ?20 år var lätt?.

Tjugoårig bröllopsdag. Vilken underbar dag.

Jag var bara sjutton när vi träffades. Gick i gymnasiet, andra året på omvårdnadsprogrammet, och han var min klasskompis storebror och låg i lumpen. Vi träffades på klasskompisens artonårsfest och hakade i varandra direkt. Träffades igen på festen innan skolavslutningen och fortsatte fastna i varandras fotspår. Och sen. Sen plötsligt ringde han.

Det var den åttonde juni 1996 och jag var obekymrad, orädd och tog dagen som den kom. Klädd i mörk, långärmad, fotsid klänning, knähöga, snörade skinnkängor och med ett stort runt metallhänge i en lång skinnrem runt halsen tog jag tåget dit. Levde under inspiration av häxor och vikingar.

For från lägenhetsmassor till ytterkantens finare villakvarter och mötte en kille med ljusa jeans, farfarströja och bruna seglarskor. Som levde ett liv bland båtar och fint folk. Ni ser krocken va? Likt plus och minus drogs vi mot varandra och sen satt vi fast.

Tjugo år var lätt. De spenderade vi med att få barn, bygga ut, få barn, få barn, flytta, få barn, resa, resa, få barn, resa, renovera, få barn, jag börjar jobba, resa ännu mera och tjoff så har tjugo år gått. Vad kommer nästa tjugo år bjuda på?

Livet är allt ett äventyr.

ANNONS
Av Gossmor - Tisdag 13 aug 20:07

Skrattat. Ryst. Instämt. Häpnats. Förvånats. Känslorna har varit många idag. Och dagen har varit lång.

Ögonen trillar omkull och snubblar över varandra. Tröttheten är gigantisk, överumplande och genomgående.

Får talas vid imorgon.

God natt.

Av Gossmor - Tisdag 13 aug 07:39

Jag var slut efter två kilometer men pressade ur mig åtta. Visste att ju mer jag tröttar ut mig desto bättre sover jag och desto piggare kommer jag vakna. Och desto bättre mår jag.
Tömde systemet och börjar om på noll.

Vaknar pigg och glad denna morgon. Har en dag av föreläsningar framför mig. Får förmiddagen med en underbar vän i samma arbetskategori fast på annan skola. Det är skönt att ha en föreläsningsdate.

Föreläsningarna pågår hela dagen. Så det blir en sen dag idag. För mig. För andra blir den helt vanlig. Att komma hem efter fem för att laga middag känns jättestressigt. Fast bara så här en gång är ingen fara, men ni som lever så. Hur gör ni? Vad lagar man för middag då? Eller äter man inte förrän klockan sju?

Vi äter normalt middag vid fem. Ofta halv fem. Ibland, men sällan klockan sex. Idag får jag försöka göra nåt lite snabbt. Spaghetti och köttfärssås kanske.

Hade maken varit hemma hade han gjort maten. Han slutar ju fyra. Men idag är även han sen. Jaja. Det är en värdslig sak. Löser sig.

Sitter på altanen i en gul stickad tröja och känner hösten i luften. Funderar på sommarens väder. Vi hade en vecka med riktigt hetta. Samma vecka algerna blommade ut och drev gegga på havsytan. Men annars har det inte varit överdrivet varmt. Lagom.
Ändå hör jag folk gnälla över att det varit så olidligt varmt denna sommar. Och har fått förstå att det är så nyheterna valt att rapportera det.

Då börjar jag undra. Tar folk in nyhetsrapportering och lägger det som ett filter över sin egen upplevda verklighet? För här har det inte varit överdrivet varmt. Varför tycker då mina ortsbor det? Jag är ju annars den som verkligen lider av för mycket värme.

Verkligheten är subjektiv. Hoppas ni skapar er egen.

Av Gossmor - Måndag 12 aug 15:36

Blixten ritar sneda streck på himlen framför mig. De lyser upp likt ett temporärt konstverk och försvinner lika snabbt igen. Enda vittnet är mullret som följer.

Cyklar hem från skolan. Tyngd av regnvåta kläder och lätt i sinnet. Jag flöt idag. Flöt och seglade åt rätt håll. I lugn och ro kunde jag hissa mitt lilla segel och glida stilla i önskad riktning. Känns skönt. Tillbaka i arbetsskorna och kommer så sakteliga hitta passande form för det som ska vara jag.

Tar det bit för bit. För det är så jag funkar. Bäst.

När jag väl kommer hem är jag sjöblöt. Regnet rinner nerför min panna och byxorna klibbar fast runt benen. Mascaran skapar sina egna streck nedanför ögonen. Skapar sin egen trend samtidigt som regnet byts mot solsken. Vädret är lika ombytligt som trenderna. Skiftar fortare än jag hinner blinka. Lika bra att tvätta sig. Eller torka sig, tvättad är jag ju redan.

Klockan slår mellis och yoghurttallrikarna står på rad på köksbänken. Själv kliver jag i torra kläder och upp på köksstolarna för att samla ihop mina farande spröt som yr lite hur som helst så här efter första arbetsdagen på åtta veckor. Fångar in känslor, synintryck, nyheter, bekantskaper. Plus. Minus. Frågetecken.

Mina ben på stolarna har svårt att ligga still. Suger kaffe mellan tänderna och drar ett djupt andetag.

Behöver nog springa en runda för att hinna ifatt mig själv.

Av Gossmor - Måndag 12 aug 07:05

Invirad i en filt sitter jag på altanen och försöker hålla ångesten borta. Sippar på mitt kaffe. Blundar. Ryser. Du har för tusan haft åtta veckor semester! Ge dig nu!

Jag lät klockan ringa i riktigt god tid imorse. Hatar att stressa. Vill kunna sitta i lugn och ro med min kaffe och vakna i stillhet. Vet knappt vad den här veckan utan elever innebär, vilket gör mig nervös. Försöker lägga bort det och skrapa bort alla krav och förväntningar. Flyt bara. Flyt bara med.

Att få storstäda tomten. Röja undan gammalt skräp och rensa allt som var i vögen. Det var otroligt skönt! Som att sopa rent markfundamentet jag står på. Se till att jag står stadigt utan risk att snubbla och inget som täcker min sikt. Nu är jag redo. Klar för en ny termin. Det är bara att tuta och köra.

Eller plinga. Jag cyklar ju.

Av Gossmor - Söndag 11 aug 15:15

När regnet börjar vräka som mest kommer halva barnaskaran, en stor och två små, utspringande och skuttar i poolen. Själv ligger jag i hammocken och tar igen mig efter veckans tunga styrkepass.

Det där med styrka är ju lite relativt i relation till den egna kroppsvikten. Jag har ju haft lite ångest över hur min styrka avtagit det senaste halvåret. På grund av olika omständigheter, dels har jag legat på diet hela sommaren vilket betyder ett kaloriunderskott. Det blir ju svårare att bygga muskler då.

Men idag mötte jag en liten trädgårdsängel som pumpade upp mitt självförtroende och gav mitt ego en rejäl skjuts. Köpte gräsmattegödsel hos henne och när hon visade mig vilken säck jag skulle ta sa hon lite retsamt ?Med de musklerna får du bära säcken själv! Tävlar du?? ?Eh, haha, nej.? ?Nej men vi brukar lite skämtsamt säga att vi bär åt alla utom de som det står fallskärmsjägare på!?

Tjoff! Pendeln slog i toppen. Dong! Egot for rakt upp. Mungiporna tog lite tid på sig, förvåningen var för stor. Men sen drog de sig åt sidan det bredaste. ?Oj. Hahaha! Tack då.?

Så dagens styrkepass var tungt, men lite extra roligt. De sex ettorna på 59 kilo kändes plötsligt mycket mer nöjsamma. Det är långt ifrån mitt rekord på 67, men då vägde jag också 65,5. Nu ligger vikten på 59,5.

Så. I relation till den egna vikten. Är det ändå helt ok.

Jag är helt ok.

Av Gossmor - Söndag 11 aug 09:18

Klibbig av svett inklämd mellan två sötnosar, sov jag som en kratta inatt. Vred och vände mig. Det kröp i benen, gjorde ont i nacken och var alldeles förvirrat i huvudet. Drömmarna snurrade runt med verkligheten.

När det väl var morgon var det en lättnad att få vakna.

Var det den utmattande tröttheten som drev oro genom kroppen? Var det det faktum att jobbet börjar imorgon? Kombination? Det är väl alltid en kombination. Av allt.

Kliver upp till ännu en regnig dag. Marken borde vara mättad vid det här laget. Min plan att gödsla gräsmattan får stöd av allt regnande. Det är bra. Det underlättar även avslutet på sommarlovet. Kan lika bra jobba, det regnar ändå hela tiden.

Det sista arbetsåret gick med en sån rasande fart att jag går i pension om en kvart. Bytte till nytt jobb för ett år sen. Helt ny bransch, även om den känns hemmavan. Skolan. Höstterminen klev jag in på högstadiets särskola. Otroligt spännande, lärorikt, krävande och mysigt. Ett litet arbetslag med få elever som drev sin egen lilla vardag i sitt eget lilla hörn av skolan. Vårterminen fick jag ny plats. Elevassistent i en femteklass. Och där blir jag kvar.

Så jag ska börja sexan! Svinkul! Jag lär mig massor!

Att börja om när man är runt fyrtio är häftigt. Det är nervöst, lärorikt, krävande, spännande, utmanande och härligt. Men att umgås med barn och tonåringar är bekvämt. Det har jag gjort dagligen i nitton års tid. Och alla barn är olika, så olika att de är lika.

Bemötandet. Respekten. Individen. Inlärningen. Intresset. Nyfikenheten. Förmågan. Självförtroendet. Självsäkerheten. Tryggheten. Viljan.

Allt finns hos alla. I varierande grad. Olika. Men ändå lika.

Presentation


Mor till världens finaste söner. Sex stycken till antalet och mina största stoltheter i livet.

Gossarna

 

2014  

 

   

2014

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Följ mig via blogkeen

endastgossar

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Väl värda ett besök

Roliga sidor

Några egna ord

Statistik

Annonseringsplatser

Bloggar av mammor och gravida

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se