Skrattat. Ryst. Instämt. Häpnats. Förvånats. Känslorna har varit många idag. Och dagen har varit lång.

Ögonen trillar omkull och snubblar över varandra. Tröttheten är gigantisk, överumplande och genomgående.

Får talas vid imorgon.

God natt.

Jag var slut efter två kilometer men pressade ur mig åtta. Visste att ju mer jag tröttar ut mig desto bättre sover jag och desto piggare kommer jag vakna. Och desto bättre mår jag.
Tömde systemet och börjar om på noll.

Vaknar pigg och glad denna morgon. Har en dag av föreläsningar framför mig. Får förmiddagen med en underbar vän i samma arbetskategori fast på annan skola. Det är skönt att ha en föreläsningsdate.

Föreläsningarna pågår hela dagen. Så det blir en sen dag idag. För mig. För andra blir den helt vanlig. Att komma hem efter fem för att laga middag känns jättestressigt. Fast bara så här en gång är ingen fara, men ni som lever så. Hur gör ni? Vad lagar man för middag då? Eller äter man inte förrän klockan sju?

Vi äter normalt middag vid fem. Ofta halv fem. Ibland, men sällan klockan sex. Idag får jag försöka göra nåt lite snabbt. Spaghetti och köttfärssås kanske.

Hade maken varit hemma hade han gjort maten. Han slutar ju fyra. Men idag är även han sen. Jaja. Det är en värdslig sak. Löser sig.

Sitter på altanen i en gul stickad tröja och känner hösten i luften. Funderar på sommarens väder. Vi hade en vecka med riktigt hetta. Samma vecka algerna blommade ut och drev gegga på havsytan. Men annars har det inte varit överdrivet varmt. Lagom.
Ändå hör jag folk gnälla över att det varit så olidligt varmt denna sommar. Och har fått förstå att det är så nyheterna valt att rapportera det.

Då börjar jag undra. Tar folk in nyhetsrapportering och lägger det som ett filter över sin egen upplevda verklighet? För här har det inte varit överdrivet varmt. Varför tycker då mina ortsbor det? Jag är ju annars den som verkligen lider av för mycket värme.

Verkligheten är subjektiv. Hoppas ni skapar er egen.