Direktlänk till inlägg 11 augusti 2019
Klibbig av svett inklämd mellan två sötnosar, sov jag som en kratta inatt. Vred och vände mig. Det kröp i benen, gjorde ont i nacken och var alldeles förvirrat i huvudet. Drömmarna snurrade runt med verkligheten.
När det väl var morgon var det en lättnad att få vakna.
Var det den utmattande tröttheten som drev oro genom kroppen? Var det det faktum att jobbet börjar imorgon? Kombination? Det är väl alltid en kombination. Av allt.
Kliver upp till ännu en regnig dag. Marken borde vara mättad vid det här laget. Min plan att gödsla gräsmattan får stöd av allt regnande. Det är bra. Det underlättar även avslutet på sommarlovet. Kan lika bra jobba, det regnar ändå hela tiden.
Det sista arbetsåret gick med en sån rasande fart att jag går i pension om en kvart. Bytte till nytt jobb för ett år sen. Helt ny bransch, även om den känns hemmavan. Skolan. Höstterminen klev jag in på högstadiets särskola. Otroligt spännande, lärorikt, krävande och mysigt. Ett litet arbetslag med få elever som drev sin egen lilla vardag i sitt eget lilla hörn av skolan. Vårterminen fick jag ny plats. Elevassistent i en femteklass. Och där blir jag kvar.
Så jag ska börja sexan! Svinkul! Jag lär mig massor!
Att börja om när man är runt fyrtio är häftigt. Det är nervöst, lärorikt, krävande, spännande, utmanande och härligt. Men att umgås med barn och tonåringar är bekvämt. Det har jag gjort dagligen i nitton års tid. Och alla barn är olika, så olika att de är lika.
Bemötandet. Respekten. Individen. Inlärningen. Intresset. Nyfikenheten. Förmågan. Självförtroendet. Självsäkerheten. Tryggheten. Viljan.
Allt finns hos alla. I varierande grad. Olika. Men ändå lika.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 |
21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
|||
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
||||
|