Våra steg trummar rytmiskt mot den heta asfalten. Vi faller in i tystnaden där endast våra trummande steg hörs. Det blir som en hypnos.

Tramp. Tramp. Tramp. Tramp.

Den planerade femman går av sig självt. Vi kör på autopilot. Varje kurva, varje backe, är sen länge invand. Välbekant.
Vi småpratar emellanåt om både ditt och datt. Men är lika bekväma i tystnaden. Det är det som är så skönt. Fullkomligt avkopplat. Okonstlat.

Femman tar plötsligt slut. Långt innan jag var beredd. Förvånad stoppar jag klockan och vi låter sista biten blir skön nedvarvning.

Det var en skön kväll. Och efter en runda med vännen kan jag sjunka ner i soffan med gott samvete.
Ännu en bra dag till handlingarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...