Att en dag bara kan försvinna så där.

Gårdagen genomsyrades av storpojkens uppkörning. Förmiddagen ägnade jag mig åt att köra runt i byn med honom för att piska honom lite extra kring uppmärksamheten vid övergångsställen och korsningar.
Efter lunch tog han sig till större staden för sin uppvärmningskörning med körskolläraren och sen var det dags för uppkörning.

Både jag och far i huset var skitnervösa och otroligt nyfikna, så vi slog våra påsar ihop och for ner till trafikverket för att plocka upp vår älskade förstfödde.
Hade han klarat kortet? Fick han ösregn under hela uppkörningen? Var hans examinator superpetig och kuggade honom för något trivialt?
Jag var så nervös när vi körde in på parkeringen. Vi var i tid och han skulle inte vara klar förrän om tjugo minuter.
Men där stod han. Redan?
Var det ett dåligt omen? Fick han inte köra klart?

Men straxt såg vi ett leende på vår annars så seriösa gosse och mitt hjärta sprack i tusen bubblor av lycka.

Min son har körkort.
Och där bockar jag av ännu ett delmål. Han vet vad han ska göra de kommande tre åren och tiden därefter oroar jag mig inte för.
Känns som att han är stabil i livet nu. Nu klarar han sig.

(Fäller en tår av stolthet, över både mig och gossen.)
Mission accomplished.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det må vara lördag men min morgonrutin ändrar sig inte. Jag sover en halvtimme längre än vanligt och kliver nästan genast upp i en längtan efter en ny dag. Det är lycka. Att vakna med lust och nyfikenhet för den kommande dagen. Något mer som följ...

Måndag bockar jag redan nu av i mitt inre. Det var en rätt bra måndag, ändå känner jag mig helt dränerad. Är det det som är själva essensen av en måndag kanske? En måndag borde vara pigg och alert. Utvilad och fylld av energi och ny motivation. I...

Så intar lugnet åter mina sinnen. Tystnaden gör ett välkommet besök. Lilleman fyllde nio stora år under veckan som gick och då vi skulle fira honom denna helg fick jag ett av mina infall, som jag får med jämna mellanrum, och bjöd kalaset till krä...

Med tjock, bylsig, stickad tröja cyklar jag hem efter dagens slut. Jag vaknade med lätt hjärta denna morgon, som man kan göra när en liten sten har lyckats nöta sig loss, och lika lätt cyklar jag hemåt. Livet går sin lilla skogspromenad framåt. Ö...

Få känslor är så sköna som bekräftelse. Har med återkommande tillfällen tvivlat på mig själv och rannsakar ofta mitt agerande i olika situationer för att se vad jag kunde gjort bättre. Var det något som jag gjorde helt galet och var det något som...