I need a break.

Pausar till ljudet av gräsklipparen.
Semestern är till för avkoppling, sägs det. Det är en myt. Så sant som det är sagt.
Vad gör man på semestern? Flänger runt för att roa barn och familj. Flänger runt för att få gjort sånt som man inte orkat ta tag i förut. Flänger runt för att fixa trädgårdsbitar man inte hunnit med innan.
Ett fasligt flängande.

Just idag fick mannen för sig att städa baksidan av vår tomt. Garagehörnet. Platsen där allt skrot samlas som han inte klarar av att göra sig av med. Skit som kan vara bra att ha. I framtiden. Nån gång. Eventuellt.
Fast så fort går inte tiden. För till den framtiden når vi aldrig. Just den tiden står liksom stilla.

Men när han städar är han lite ilsk. Smått aggressivt irriterad över allt som konstant är i vägen. Och då gäller det att passa på. Smida medan gubben är varm så att säga.
Tunnan, som legat i tio år, kan vi göra oss av med den? Japp.
Jag fyller släpet med bråte och ser till att vi far till tippen innan han kallnar.
Blir av med mängder av skräp som varit på väg så länge. Så skönt. Förlösande.

Nu är det fint på baksidan. Städat. Sandhögen undanskyfflad. De nödvändiga bra-att-ha-sakerna placerade lite så där prydligt.
Nå, prydligt var väl att ta i. Men det ser i alla fall bättre ut.

Och nu. Nu kan vi koppla av.
Åtminstone till imorgon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Framtiden möter mig i farstun. Jag är alltid lika nyfiken på vem. Bjuder in med öppna armar. Välkommen in till mitt hem! Undrar vad du kommer med? Vad bjuder du nu på? Kan det vara förändring? Något högre jag kan nå? Vill inte göra dig...

Med frostnupna kinder promenerade jag till jobbet imorse. Marken under mina fötter gnistrade som av tusentals stjärnor. Som att vandra över himlavalvet. Mina lår kändes lite stela efter gårdagens långpass. Jag sprang då en runda längs de lantliga...

Befinner mig i en storm. Känns som att det är jag som är centrum av det hela yrvädret. Kämpar för att hålla ett lugnt. Ett lugn som nog utåt sett ser rätt stabilt ut. Omkring mig väsnas det, likt en orkan som försöker slita omkull allt det kommer å...

Trött i huvudet och utmattad av en hel förmiddag i sittande möte och massa social samvaro kom jag hem från första arbetsdagen på denna termin. Och då har inga elever ens kommit. Jag ser fram emot en vår fylld av utmaningar och känner en stor nyfikenh...

Tisdag morgon. Ljusen flämtar trött på det stora ekbordet jag lutar mina armar mot. Nyhetsmorgon gör sitt vanliga klämkäcka försök att väcka mig till liv. Morgongröten vilar varmt i magen och jag sippar på min kopp kaffe. Snart. Jag kommer vakna....