Direktlänk till inlägg 27 september 2017
Det är som att ha varit i ett parallellt universum.
Kontrasten från de små bergsbyarna i Italien till livet i en halvdan by i mellansverige är häpnadsväckande.
Vi satt och åt middag mitt i Manarola här om dagen. En by som består av en enda lång slingrande backe och en vindlande massa trappor. I backen utanför resturangen står tre pojkar i tolvårsåldern och pladdrar snabbt på Italienska, så där så det är ett under att inte tungorna vrickas.
Plötsligt kliver de in i en av alla vackra trädörrar med gigantiska nyckelhål och drar ut en cykel.
Inget konstigt med det. Tre kids med sina cyklar en eftermiddag efter skolan.
Bara det att de bor på ett berg. I världens längsta backe.
Universum ser olika ut.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | ||||
|