Direktlänk till inlägg 18 september 2017
Uppe vid kyrkan har redan lövblåsen börjat brumma. Gula fuktiga höstlöv viner omkring. Med ett leende blir jag hälsad när jag går förbi.
Eric Clapton sjunger för mig där jag går min promenad framåt. Har lämnat älskade barn vid skolan och har nu en hel förmiddag för mig själv.
Promenerar och känner mig igenom hela kroppen. Ryggen vill vara med. Viskar lite där smärtan förut satt. Yogan de sista dagarna har känts bra.
Jag kan ingen märklig tjusig yoga utan nöjer mig med solhälsningar och mycket framåtböjning. Det är riktigt skönt för ryggen och något jag ofta gör just därför.
Marken är blöt efter nattens regn. Det doftar alltid lika härligt.
Världen är som vackrast efter ett regn. Människan mår som bäst efter smärta.
'Det är alltid så skönt när det går över.'
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | ||||
|