I ett plötsligt infall fann jag mig själv skala rabarber. På sonens inrådan var de tvugna att tas om hand innan de dött allihop.
Inte var de många och inte blev det mycket, men i med en drös frysta jordgubbar också så fyllde de nästan en liten ugnsform. Det spelar ju ingen roll egentligen. Det är ju ändå havrebollsdegen man vill åt!
Så nu sitter jag här. Mätt igen. Så bortskämd så!
Det var många rabarberbitar som fick spottas ut. Hårda som trä. Det var nog den där minsta jag slet med mig i rasket. Men degen var god. Och glassen. Inte att förakta.
Två gossar är på vift, helt ovetandes om deras pajförlust. Fast lilla Gossmor har minsann lagt undan lite. Så det går ingen nöd på dem.
Och nu väntar en kväll. Av något slag.
Hoppas innerligt att det inte blir ett slag med någon ring inblandad. För då hoppar jag in och snor den.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...