Hett vatten. Så där så skinnet börjar klia i sömmarna. Det känns underbart efter en hel dags vandring i parken.
Fötterna svider och barnen är trötta. Åtminstone några. Typ hälften.
Resten har jag inte fått därifrån än.

Det har snurrats, trampats, flugits och rasats. Det ena värre och snabbare än det andra. Och tioåringen är värst! Helt allena drog han in bland massorna mot kön till Fritt Fall, detta vådliga, dödsföraktade, skräckscenario. Helt galen tog han sig på uppgiften att göra detta åk helt på egen hand. För ingen annan vågade följa med.
Vi kunde bara se på när han föll.

Men han hade två andra bröder med sig till mycket annat.
Kanske ska vara tacksam att familjen besparas kostnaden på fler än tre åkband. Men vi andra roade oss vi med. Bland tvättsvamparna (Nemo-kontring).

Pariserhjul, trampbil, sagoslott och vikingaskepp. Nog fanns det mycket även för oss räddhågsna (förståndiga). Fast vi fann hissresan upp till hotellplanet som det riktigt häftiga. Kittlandet i magen på vägen upp och suget på nervägen.

Som Fritt Fall. Light.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...