Direktlänk till inlägg 1 september 2015
På knä sitter jag nu på mitt blivande köksgolv. Under mig syns ännu bara den vita pappen, ihoptejpad med gul, bred plasttejp.
Taket har nu målats en gång och hinner enligt plan få sitt andra lager ikväll.
Då mannen stod och rollade den vita färgen över takgipset föll mina tårar.
Kontrasten mot tegelväggen är så jäkla snygg att det brast för mig.
Inom mig bubblar det av känslor just nu och jag har nära till gråt konstant.
Om en vecka begravs min lilla 'mojka' och även om hennes bortfall kom fullt naturligt och, för hennes skull, nästan efterlängtat så känner jag en stor sorg. Så klart.
Men istället för att gråta över min saknad väller sorgen ut på de minst väntade ställen.
Som i skönheten i mötet mellan vittmålat tak och gammalt rustikt tegel.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 |
|||||||
|