En bit ur mitt liv

Alla inlägg under september 2015

Av Kattis - 29 september 2015 22:12

Flåsar runt med inhalatorn i hand på dagarna och hostar mig genom hela nätterna.
Måttligt road.

Försöker sova halvt sittandes, men det hjälper inte. Och att springa upp för att försöka lossa hostan med vatten och inhalator per tionde minut gör inte under för nattsömnen precis.
Skitless!

Men, men. Vad gör väl det i universum?
Jag har en familj. Jag har ett hem. Jag har ett land.

Av Kattis - 29 september 2015 07:32

Kraxande, med nyvakna röster stämmer vi upp i morgonens allsång. 'Ja må han leva'
Äntligen slår pojken tolv! Som han längtat.

Skaran kom relativt tomhänta in till jubilaren vid sängkanten. Ett par kort och endast ett paket var det vi överlämnade till vår nyvakna tolvåring.
Paketet var desto värdefullare dock.

En teknisk plastlåda. En gåva han önskat och trånat efter så det slagit gnistor om det. En egen dator.
Så idag fick jag en lycklig gosse.

En lycklig tolvåring.

Av Kattis - 28 september 2015 21:50

Med en mor på besök ramlar tiden omkull.
Ett roligt fall, men ändock ett fall.

Hann med målningen jag ville få gjord bland allt detektivarbete i alla fall.

En dag imorgon också. Då kanske jag får ännu mer gjort.

Av Kattis - 28 september 2015 14:07

True detektive.

En nyckel spårlöst borta denna morgon. Bussresa som trolig scen för mysteriets händelseförlopp.

Gossmor levereras ett meddelande via sms om gossens olycka och skrider genast till verket.
Googlar fram trafikverkets länsavdelning och hittar ett nummer.

Sen följer samtal med olika direktioner. Nya samtal och klargörande av bussbolag och sen ännu fler samtal angående bussresa och chaufför.
Till slut kom ett samtal.

Den förmodade bussen var tom, men chaffören på den andra turen hittade en nyckel vid förfrågan. Fick ännu ett nummer och gjorde ytterligare ett samtal.

Och nu. Nyckel funnen. Nyckel hämtad.

Fy tusan vilken curlande mamma jag är. Nästa gång får han reda ut det på egen hand.

Av Kattis - 28 september 2015 09:34

Hungrig som en varg vräker jag i min rester från lördagens grillmiddag. Fast klockan bara är nio!
Jag har precis kört ett styrkepass som kändes riktigt bra. Mage & höfter.

Utanför köksfönstret skiner solen så där blekt och vackert som den bara gör på hösten. Och det var endast drygt fem grader då vi promenerade till skolan imorse. Så det var kallt om näsan.

Nu ska jag ta och svänga ner till tvättstugan för att gräva lite i tvättkorgarna innan jag ska försöka få tag på en skvätt färg till så att jag kan måla klart väggen.
Några droppar bara, det är allt som behövs.

Av Kattis - 27 september 2015 22:45

Målarkladd över fingrar och fötter.
Så fort mannen spikat klart i köket slet jag fram målarpenseln. Kladdade på kvistlacken, grundfärgen, som är som att måla med lim, till sista droppen. Till det endast var fåtalet plankor kvar...

Murphys lag om alltings jävlighet.

Bara vänta tills imorgon och kladda klart då.

Med filtar tätt lindade om mig kröp jag istället upp i soffan. Nu måste till och med meterologerna anse att hösten är här! Med en medeldygnstemperatur över tio grader har vi visst ännu haft sommar här. Trots att jag gått med dunjacka sen flera veckor tillbaka!

Fast under dagens långpromenad, som jag faktiskt fick i sol ändå!, blev det riktigt varmt. Då kom jackan av.
Det var väldigt fint idag.

Hoppas på liknande imorgon.

Av Kattis - 27 september 2015 12:02

En doft av pannkaksos till hamret av spikandes i plankvägg. Själv har jag smitit undan till soffan.

Morgonen började bra, med klarblå himmel och en skinande sol. Fick en kort, snabb morgontoalett med vovvan i doften av multnande löv. Älskar det!
Ville aldrig gå in. Lovade mig själv en långpromenad senare på dagen.
Jag lever fortfarande på inhalatorn även om jag tycker att jag är frisk. Men det sitter i luftrören. Så en promenad kan ju vara bra, för att skaka loss saker och ting.

Klockan är snart tolv och storpojken steker pannkakor till lunch. Tiden för min långpromenad närmar sig och solen är nu bakom moln.

Typiskt! Man ska aldrig skjuta på saker.

Av Kattis - 26 september 2015 21:18

Små minimänniskor i pyttesmå judogis sprang runt på mattan under morgonens lekjudo. Och samma små urgulliga krabater tränade på vändning, fasthållning och brottning, newaza.

En av de vitklädda pluttarna var min minsting, Elvis.
Eftersom han först också var med på stor & liten, där man tränar tillsammans med sin mamma/pappa/vuxen, var han rätt trött när båda passen var avklarade. Trött men nöjd. Det var tydligen riktigt kul!

Känns bra, eftersom jag vet hur försiktig och nervös han är i nya situationer.

Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29
30
<<< September 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards