Ett gäng vuxna. Långt längre och tyngre än jag själv. Ett gäng vuxna mitt emot mig.

Jag står ensam på ena sidan mattan och känner mig lite liten. Det är jag som är dagens judotränare.
Att hålla ett pass för vuxna är inget jag har några större problem med. Men detta med att få igång dem när deras egen ork tagit slut, vilket går lite fortare än jag räknat med, att få dem att koppla in det där extra när de ligger på rygg och har gett upp, känns motsträvigt när jag känner mig som en liten dutt intill dem.
Jag ryter i och skriker åt dem på militärvis och försöker få dem att kämpa med samma takter som vår eminenta Sensei brukar använda.
Fast det faller ganska platt till marken.

Hmm. Måste nog träna på detta.
Måste nog bli kompis med visselpipan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...