Trött som en bebis somnade jag närmare nio igår kväll.
Kämpandes med att läsa så långt jag bara orkade i boken som måste lämnas tillbaka till biblioteket imorgon. Försökte låna om, men det var icke tillåtet...
Får väl se hur det blir med den saken.

På altanens stora träbord ligger en drös plank av mindre mått. Gles kallas de.
Idag ska de upp i taket. För att sen bära upp gipsskivorna.
Mellan dem ska elen dras. Så där så att varje lampa har sin elkontakt på exakt rätt plats och inga sladdar behöver dras nånstans. Det är lyx för mig.

Men då krävdes ju en millimeterprecis planering för var varje taklampa, spotlight, eluttag och lampknapp skulle sitta. Och sånt ger mig hybris!
Tänk om jag ändrar mig när det är klart! Tänk om jag får en helt annan känsla när jag står där vid min diskho när den faktiskt existerar?
För jag funkar ju så. På känsla.
Allt handlar om hur det känns, inte om hur det ser ut. Även om de hänger ihop så klart. Men det är känslan jag får av att se kaklet som gör att jag vill ha det, sen att känslan kommer av att jag tycker det är snyggt, det är nåt annat.

Som nu.
Golvet utslitet och de gamla skitiga träplankorna framtagna.
De är inte vackra om man bara ska dömma dem till utseendet. Men känslan jag får när jag går på dem eller när jag ser dem på väg in från altanen gör mig alldeles varm inombords. Lycklig.
Det är som att kliva in i en loge.
Underbart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...