De minsta fick en stund vid datorn.

För femton år sen gick jag en sommar i blåbärsriset med stor mage. Hade kapplöpning med husgrisen Pumba om blåbären och njöt av att känna kärleken växa inom mig.
För femton år sen föddes den första av mina högt älskade gossar.

Femton år. Av kärlek.

Det är blött på altanen. Och kallt.
Solen letar sig försiktigt genom björkens grenar och luften andas höst.

Så var den här semestern slut.
Inte blev det mycket till sommarväder. Ingen värme och knappt nån sol.
Ska den komma nu i Augusti tro?

Denna morgon var mannens första arbetsdag. Och äldste sonens födelsedag.
Så upp med tuppen fick vi ta oss för att fira gossen denna dag.
Gratta femtonåringen på sängen med paket.
När jag var femton var jag vuxen. Inte mycket annorlunda än jag är idag. Samma kärna.
Ökat intellekt och större livserfarenhet förstås. Men samma jag. I medvetandet.

Så nu har jag en gosse där.
Liksom färdig. På nåt sätt.
Och det blev ju bra.

Fördelen med denna tidiga morgon är även att nu vänder vi tillbaka dygnet. Plockar tillbaka tidsrytmen och sovtiderna.

Snart börjar ju skolan.
Och första året i gymnasiet!