Legoland avklarat och något slags semesterlugn kämpar febrilt med att infinna sig.
Jag har alltid trott att det är då man ska ha så där oändligt mycket extratid till träning och hängmattestunder som det visas på reklampauserna! Men det är ju galet lögnaktigt!!

Jaja. Denna veckan har jag lyckats klämma in två löpturer, en långsam sjua och idag en tur som planerades bli timslång men som visade sig bli skitjobbig och därför kortades av avsevärt.

Jag kom ut och drog iväg. Kände redan efter en kilometer en väldig smärta i magsäckstrakten. Som ett slag i solar plexus ungefär. Trodde jag skulle kräkas!
Släppte gjorde det inte heller. Och efter två kilometer bestämde jag mig för att korta ned passet till en femma! Men så klart gav det bytet med sig att jag fick fem-stress. Avskyr femmor!! Då får jag krav på mig att köra fortfortfortare!!
Suck. Försökte tagge ner men det gick inte...
Och magen gav så klart heller aldrig med sig. Och jag blev bara förbaskad!! Dumma kropp!!

Till slut närmade jag mig målet och ville få slut på plågan illa kvickt! Spurtade med ögonen på distansmätaren. 4.87 4.95 5.00
Äntligen!!
Och då ser jag att jag, trots den hemska känslan och jobbigheten, eller kanske tack vare den?, snubblade i mål endast sex sekunder från pb!!

En vacker dag slår jag det!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...