Jag är som jag är. Och kanske inte som alla andra.

Här om kvällen bänkade sig hela familjen i sofforna i vardagsrummet för att se en film tillsammans. Allihop. 

Det skulle vara en rolig film. Man skulle skratta så man dör och fick ont i magen. Vet inte vilket som skulle komma först. Förmodligen magontet...

Det troddes vara en film för alla, så även de minsta pluttarna var med.

FIlmen rullade igång och svordomarna haglade.

Vi är inte så mycket för svordomar i min familj. JAG är inte så mycket för svordomar över huvudtaget. Tolkar dessa ord som brist på fantasi och bristande ordförråd. 

Sen blev det slagsmål. Mellan starka människor som slutade makabert. Lillplutten satt och gapade.

Jag förstår att detta ansågs komiskt bland många människor, kan begripa att det skrattats högljutt då huvudet flög all världens väg. Men inte från mig. Och inte från mina småpluttar.

Där tog filmen slut för dem och brorsorna förklarade målande hur allt detta skapats med plast i likhet med deras hulkendräkter. Sen fick de en egen film i deras nivå liggandes i mammas och pappas säng.

Vi andra slog oss ner för att se hur kul detta skulle kunna bli.

Filmen fortsatte i samma anda. Och dråpligheter och oanade kosekvenser gjorde väl det hela lite sevärt. 

Men skrattade. Det gjorde jag endast en gång!

Mannen några fler dock. 

Men som sagt jag är som jag är. Förmodlgen har jag inte samma humor som de flesta andra...

Filmen vi såg? Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...