Vattenflaskorna på plats runt midjan. Skorna knutna och vovven i selen. Ut och iväg!

Solen hettar redan efter någon kilometer och min stackars pälsklädda löparkompis flämtar protesterande. Inser att mer än en mil kan jag inte kräva av henne, om ens det. Sänker tempot och låter henne bestämma hastigheten. Det blir långsamt och jag lägger fokus på teknik mer än något annat.

Då och då fläktar det skönt, men största delen av rundan är väldigt varm. Funderar bestämt på om jag inte ska ta och klippa min lilla fyrbenta vän! Jag vill ju att hon ska orka vara aktiv även under den varma årstiden!

Varv ett snittar vi på ett sjuminuterstempo. Det blir drygt nio kilometer. Sen får vännen vänta hemma i ett något svalare kök medans jag tar varvet en gång till. Den här gången med musik i lurarna.

Ibland är det skönt att springa till musik. Till favoritlåtarna. Till de där tonerna som gör att det blir svårt att sitta still.

Jag hittar snabbt en jämn hastighet och märker efter bara någon kilometer att snitt-tempot hastigt sjunker. Härligt!! Jag kör visst ett progressivt långpass =)

Med vatten lika mycket över mig som i mig, och därtill en hel del sportdricka, valde jag att avsluta passet på arton km. Och kunde nöjt konstatera att tempot hade gått ner till 6.30 per kilometer. Så här i efterhand känner jag ju att det hade varit klokt att mätt rundorna var för sig. Men jaja.

1.58 blev tiden i alla fall. Och då vill jag ju helst få in några km till på den tiden så småningom...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att det satt en unge på mitt tak. Det var mitt tak även om det såg helt annorlunda ut än i verkligheten. Det var av tegel och i flera olika nivåer. Den lilla killen satt på ett tak som låg ovanför ett annat. Taken gick nästan omlott. Så där att man...

Livet. Det är rätt gott ändå. Med en skål popcorn i knät och lite råraka i magen känns denna fredag helt klart värd att vänta på. Med det undantaget att jag inte behövt vänta en minut. Denna fredag kom i sån rasande fart att jag fick hålla hårt i h...

Ja. Vad ska jag säga. Dagarna rullar iväg. Tiden glider som sand mellan fingrarna. Nu har snart fyra veckor gått sedan jobbet drog igång igen. Tre veckor med barnen. Sakta men säkert börjar jag landa i vem jag är i verksamheten och vilka barnen j...

Kollar in väderappen. Det ska inte regna. Tittar ut över himlen. Den säger nåt annat. Grå och disig. Luften är lite så där kvalmig som innan hettan. Det ska bli varmt idag. På altanen äter jag min morgongröt i shorts och stickad tröja. Då är de...

Virar in mig i en filt och vilar de nakna fötterna på den gamla bondbänken. Det är kyligt ute på altan. Luften andas i små lätta rökmoln. Det anas en nalkande höst. Jag har läst att det ska bli riktigt varmt idag och vågat kliva i en klänning, me...