Jo, men vår lilla hajkingtripp idag gick väl bra.

Tanken var att träna lillemannen i att vandra inför sommarens turer...

Alla fick sin lilla matpåse och vattenflaska. Egen ryggsäck och bra skor på fötterna.

Gossmor, som alltid gör sitt bästa för att få allas intresse engagerat i sina påhitt, såg till att förse var gosse med en lista på träd, kryp och fåglar att lyckas finna under vandringens gång. Var punkt på listan med en specifierad poäng.

Jakten var i full gång innan vi ens hunnit in i skogen!

Lilleman traskade duktigt på de första två kilometerna. Sen hamnade han så långt efter att han fick tillstånd att sitta i vagnen till den första rastplatsen. Där klev han resolut ut och ställde sig i en rejäl dypöl och fick vatten upp till knäna. Sen fick han åka vagnen byxlös resten av vägen...

Denna vandring som jag traskat dag ut och dag in under flera års tid, under de år då vi en gång bodde på platsen, mättes upp av min käre make då för länge sen. Till en längd på drygt nio km.

Idag mätte min käre make rundan ännu en gång, men med den nya gps´n som finns i dagens alla mobiler. Och idag blev den inte längre än drygt sju km!!

Har jorden krympt undrar jag, och tycker bättre om den make som mätte första gången.

Känner mig mångfaldigt lurad!

Hur lång eller kort vägen än var vandrades den med näsorna i myllan i en aldrig sinande jakt på myror och vissnade eklöv.

Ja, för hur ser man annars om det är en ek?!

Ett flertal grodbesök hann vi med dessutom, eftersom våran tur tog närmare tre timmar...