Undan går de. Lovdagarna. Hinner knappt säga 'gomorrn' innan det är dags att skicka dem alla i säng!

Globen, halloweenklassfest, sjukdom och ett och annat irritationsmoment har vi hunnit med.
Trots drömmar, planer och visioner om lyckliga barnaskarans underbara umgänge under hela veckans lov, måste jag nog erkänna att denna gossmor blivit arg både en och två gånger. Och på samma saker nästan hela tiden; att det inte städas ordentligt, att det flamsa på platser det inte får flamsas på och att gossmors ord inte tas på fullaste allvar!
Så imorgon börjar bootcamp i det stora blå huset. Ingen kompis leks med förrän legorum med tillhörande lekbord är tipp-topp. Inget spel tillåts om inte mammas ord följts. Och jag vägrar behöva säga till mer än två gånger. Punkt.

Jag har mycket roligare saker att göra, än att behöva vänta på gossar som inte 'hört' att det är dags att klä sig, efter fem tillsägelser

Vid grinden lämnade jag henom. Vår nya lilla kompis.

Den tidiga morgontimmens utevistelse bjöd på en rejäl överraskning. Plötsligt närmar sig en mycket söt och välvårdad liten röd räv oss, där vi huttrande gömmer oss under det nakna pilträdet.
Freja rusar närmare av glädjefull nyfikenhet, men stannar på min signal. Och vi sätter oss och motbetingar denna lilla varelse, bara några decimeter ifrån. Med andra ord, vi lär in att det finns godis och mysstund hos matte då man träffar på något obekant eller jaktbart. Bygger upp en skön magkänsla, inte ett jaktbeteende.

Den lilla röda är relativt obekymrad. Sätter sig och tuggar pinne. Som en överslagshandling kan jag tro, då jag snart insåg att den inte kunde ta sig ut från vår inhängnade tomt.
Undrar var hen kom in?

När jag går för att sätta in Freja och hämta mannen, han måste ju också få hälsa på lilla röd, följer hen oss tätt i hälarna. Nästan så jag tror att hen vill följa oss in.

Vi släpper så ut den lilla varelsen genom grinden, men hen gör ingen ansats till att vilja ge sig av. Går istället upp för trappan där mannen just gick in genom dörren.
Sen kommer hen till grinden igen. Nosar runt lite. Tittar mot mig innanför staketet.
Och där lämnar jag den lilla röda och går runt huset och in genom köksdörren