En bit ur mitt liv

Alla inlägg under oktober 2012

Av Kattis - 12 oktober 2012 21:38

Packat väskan, knappat in gps;n, lagt fram kläder och peppat mig själv för körningen. Nej, gillar att köra bil gör jag inte. Särskilt inte till platser jag aldrig kört förut...
Det skulle jag ju inte göra heller. Egentligen. Men ibland får man omförhandla och ställa upp på saker man inte varit inställd på från början. Om inte för annat så för husfridens skull.
Imorgon är det judotävling, i storformat. Och min älskade Samuel har fått blodad tand för detta med tävling. Så det är bara att packa ihop sig och sätta sig bak ratten

Av Kattis - 12 oktober 2012 10:23

Ligger på yogamattan, framför öppna spisen, med knäna uppdragna mot magen och rullar sakta från sida till sida. Sträcker ut mig och drar ut ryggen i sin fulla längd, böjer benen bakåt över huvudet och hamnar i plogen. Nacken protsterar svagt och jag låter den tänjas ut väldigt försiktigt. Hela min kropp ömmar, men tar tacksamt emot mina övningar...


Att träna med ett gäng grabbar är jättekul! Och att vara ensam tjej på mattan gör mig absolut ingenting!

Men att alltid sparras och brottas med killar som ofta väger mer än 20kg mer än mig gör att jag alltid får ta i med varenda liten muskel i min kropp, och det till bristningsgränsen. Och visst, det ger mig säkert mer styrka och ökar nog min muskelmassa, men det sliter även en aning. 

Och även om jag använder mig av tekniker så blir det ju ett kraftprov att lyckas få in dem...(jag vet ju att för en riktigt duktigt bjj-utövare krävs knappt nån styrka, men jag är inte riktigt där än;)


Men attans vad kul det är!


Av Kattis - 11 oktober 2012 10:04

Står och pysslar i köket. Plockar disk och torkar bänkar. Stänger den öppna skafferidörren som står på glänt och fortsätter med disken.

Plötsligt hör jag hur det rasslar till inifrån hyllorna i skafferiet och jag skyndar mig dit. 

Där står en liten tvåårig blond gosse, med choklad runt hela munnen och en hel godispåse uthälld över golvet. Jag ställer surt ut pojken och plockar upp det drällda godiset, innan liten fyrbent också kommer dit och stökar.

Och som om inte det vore nog poppar då små chokladbitar upp och in i munnen på mig!

Detta rackarns otyg...

Av Kattis - 10 oktober 2012 19:32

Så jädra less på att få höra att 'alla andra barn får spela och se på tv hela dagarna och hur mycket de vill'!
Sitter man framför dator och tv hela tiden kan det inte bli mycket kvar av hjärnan! Så var glada att ni är de som kommer vara intelligenta och få alla välbetalda jobb när ni blir stora!
(Fast jag vägrar tro att alla andra barn får det, för bara tanken gör mig mörkrädd!)

Av Kattis - 10 oktober 2012 18:42

Ljusen brinner sakt ut. Surret från diskmaskinen är sövande.
Barn skrattar på ovanvåningen och några andra myser under filtar framför bompa. Snart är det läggdags.
Brasan i kaminen har tystnat. Kräver uppmärksamhet och brännbart. Bäst jag reser mig och ger den det. Det blir så kallt annars

Av Kattis - 10 oktober 2012 09:41

Kaffet smakar lite extra gott när man har kämpat med blöta kvistar ute i trädgården...


Minns när vi bodde i skogen. När jag inte behövde bry mig om nerfallna löv eller buskiga träd. Då jag krattade löv enbart för det sköna nöjets skull. Och bara slängde ner de för branten bakom huset. 

Åh, vad jag vill ha det så igen!! Inte behöva känna pressen av en snygg trädgård för gatans skull.

Drömmer...







Av Kattis - 9 oktober 2012 11:13

 

Drömmar av glas.

Skärvor som river i mitt inre.


Av Kattis - 9 oktober 2012 08:52

Tänder några blockljus och hälsar mig själv välkommen...


Som nybliven vuxen är det inte helt lätt att veta vem man är, på riktigt, och veta vad man vill och vart man ska.

Att så bjuda in barn i tvåsamheten, och sedan låta syskonskaran växa ytterligare, ger många fler nyanser och aspekter av livet och den egna personen. Men det gör det kanske inte lättare att hitta sig själv. Möjligen fler sidor och öppna ännu fler rum inombords.

Att hitta sig själv och sina egna viljor och värderingar har må hända inte så mycket med den egna kroppen att göra.

Men det är ändå den som är själens spegel... Att hitta sig själv gäller hela vägen inifrån och ut!


När man växer fysiskt i takt med livet i magen gång på gång, är det en underbar känsla att efter varje graviditet komma ner i storlek och i de gamla favoritbyxorna igen. Då vill man gärna bevisa, för både sig själv och hela världen, att formen är tillbaka, och klämma ner sig i de smalaste siluetter och njuta av den minskade magen.


Men nu vet jag att; här är jag!


Jag har kontakt med min kropp och med mitt inre. Är nöjd med min fysiska form. Vet vad jag tycker om och vill göra. Vet vart jag vill gå och hur jag ska ta mig dit.

Och nu vet jag att jag behöver inte bevisa min form för någon!

 

Ett paket med kläder fick jag hem idag. Och det var ytterligare en del av mig som föll på plats.

Nu åker hela garderoben ut på sängen. En stor grov rensning är påbörjad!

In i garderoben bjuder jag nu enbart de kläder som jag trivs med och vill bära. Inte ett enda plagg som försvarar sitt berättigande med en försmalande midja eller förminskande bak. Jag tillåter bara dem som sitter skönt och som gör min dag behaglig!

Jag välkomnar bara dem som välkomnar mig. Som jag är.

För det här är jag... 

 

 



Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards