Alla inlägg under oktober 2012
Stolt gossmor är vansinnigt nöjd efter dagens judo-Dm!
Två gossar hade jag med mig dit, och de kämpade stort och tog guld och silvermedaljer med sig hem.
Och jag är dessutom mycket stolt över att våra barn och ungdomar tävlade så duktigt att vi åter igen knep pokalen för bästa barn/ungdomsgrupp!
Så snyggt jobbat!
Och som om det inte var nog med det. Gossmor själv ställde ju upp på sin första judotävling. Med orange bälte fick jag möta två brunbältare. Förlorade bägge matcherna, men jobbade bra. Tog brons...
Ställde sen upp i öppen klass då vi blev en grupp på fyra. Och vann!!
Jag vann DM i judo, öppen klass :)
Svårt nöjd
Jo...tävlas ska det ja.
Fixar och packar. Plockar ihop bälten och vattenflaskor. Räddar alltsammans från lille Elvis klåfingriga nypor.
Maken smet. Iväg. På firmafest.
Förhoppningsvis blir han inte alltför sen. Med tanke på att gossmor stämplar ut klockan 07.30 imorgon bitti!
Och det vet jag ju hur trött min käre man brukar vara. Finns ingen sömn som är lagom lång.
Och just ja. Packningen var det ja.
Det fattas visst nåt däri. Typ en judodräkt till mig. För så var det ja. Det har jag ju ingen
På väldigt tom matta fick vi rulla idag. Med endast tre sparringpartners blev vi inte mer än två par.
Vilket kan låta tråkigt vid första tanken, men som är alldeles ypperligt, med jämna mellanrum!
Jag fick äran att coachas ordentligt och långt mer intensivt än vad som brukar hinnas med. Nästan som en privatlektion!
Och vad kunde sitta bättre två dygn före tävling!
En riktig guldlektion
När vårt första barn kom märkte jag hur mina tankar kring min egen barndom liksom vreds om ett varv. Nu kunde jag reflektera över min egen barndom, inte enbart ur det inre barnets synvinkel, utan även ur en förälders.
Plötsligt kunde jag känna att saker som jag inte ens reflekterat över tidigare fick mig att starkt ifrågasätta mina föräldrars agerande. Främst dock min mammas, eftersom hon varit ensamstående med mig under hela min uppväxt.
Men det fanns även upplevelser som jag nu kunde förstå lite bättre, och också respektera hennes hanterande av på ett annat sätt.
Innan hade jag inte några större funderingar kring hur starkt detta med min egen barndom plötsligt skulle komma upp inom mig, efter det att jag själv blivit förälder. Så det var nästan lite chockartat. Att i vuxen ålder plötsligt gå tillbaka i sitt eget liv och leva om alltsammans var inte alls särskilt underhållande. Men säkert väldigt bra och nästintill nödvändigt, för att kunna utvecklas och hitta sin egen roll som förälder!
Säkert gav detta med sig att min relation, till speciellt min mamma då, förändrades en aning. Kanske inte på ett öppet plan, och kanske inte så mycket hos henne, som inom mig. Men det handlar ju om två individer som hela livet stått mitt emot varandra som mor och dotter, och nu höjs dottern upp och blir själv en förälder. Nu står man på något sätt mer jämnt upp mot varandra. Som två föräldrar, med kanske inte alls samma värderingar...
Och det är inte alltid lätt.
I vår relation handlar det nog mest om att det har varit jag som har fått jobba.
Min mamma är den hon är, liksom alla våra mödrar är dem de är. Hon har gett mig mitt liv och den barndom jag har haft. Det är inget någon kan ändra på.
Så jag har fått jobba för att förstå att hon har gjort alla de val hon har gjort med intresse för mitt bästa, även om jag själv skulle ha valt helt andra vägar.
Vi är två helt olika människor med helt olika bakgrund och skiftande grundvalar. Det är helt osannolikt att vi skulle tycka precis lika om allting!
Men det får vara bra ändå.
Säkert är det något min mamma också fått jobba med. Att jag inte axlar min föräldraroll på det sättet hon gjorde. Inte agerar på samma sätt som hon gjort. Och det är nog något man får jobba med hela livet.
Det handlar om att försöka respektera varandra för dem vi är. Och inte tro att den andra kommer att förändra sig...
Matte. Läsning. Stavning. Spanska.
Läxorna har betats av på löpande band denna afton.
Liksom fikat avverkats under dagen.
Födelsedag är en dag som tillåter stunder för fika. Så är det bara.
Att bli äldre är inget jag bryr mig speciellt mycket om. Att jag fyller år ger mig ingen vilja att fira.
Men för barnen är det viktigt!
Mina älskade gossar vill kalasa för sin mamma. Och det, det kan jag ju inte säga nej till.
Så då hela dagen blev kalas, fick kvällen bli läxor. Och det kvittar ju. Mysigt med tända ljus och mattetal
Mycket nöjd med dagens träning! Katterna satt snällt och orädda, och lät oss jobba så mycket vi bara ville!
Efter ungefär en halv timme låg Freja och tuggade ben trots att liten gosse gjorde sitt bästa för att få igång en lekstund med kissen
Laddar godispåsen full med gott och fickorna med torrfoder.
Ska just stoppa liten gosse och liten valp i bilen och rulla till goda vännen med katter i huset.
Vi har sett en och annan katt under våra skolpromenader, men inte varje dag. Och det är sällan man lyckas få till en perfekt träningssituation med lösspringande katter. De rusar lätt iväg innan man lyckas se dem ordentligt.
Men nu ska vi hem till dem. Och sitta. Och titta. Och fika lite gott...
Tävling på lördag. Judo.
Självklart ska ett par gossar tävla, mindre självklart är att så ska gossmor också...
Tävlat har jag för all del gjort förr. Men i bjj. Då delas man upp i bältesgrad, det gör man inte i judo.
Gossmor med orange kommer möta svartbältade tjejer som tränat judo hela livet!
Men vad gör det? Det är kul. Ska vara kul!
Dagens träning gick kanon!
På judon fick jag in kasten flera gånger och på bjj;n satt teknikerna finfint. Mycket nöjd!
Underbart när man känner utvecklingen
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 |
30 |
31 | |||||||
|