Drömmer mig bort till Josh Groban´s "remember".

Borde påbörja planerandet inför middagen. Men drömmer lite till.

Väcks av doften av bajsblöja....

Det är en konst att kunna leka! Att kunna leka rätt och bra. Samspelt och respektfullt.

Som valp är det lärorikt att möta olika personligheter och utseenden. Och åldrar.

För det är något som man behöver lära sig, att bemöta och samspråka med individer av olika sort och hur man bör hantera dem.

Det är inte lätt att vara liten och leksugen. Men det är inte ett dugg lättare att vara äldre och leksugen. För att vilja leka med någon som är mindre, men som inte riktigt kan hänga med och inte är riktigt lika tuff, är svårt. Det betyder inte att man är elak eller bufflig. Man är bara äldre, större och har kommit längre i utvecklingen...

Och det är lärorikt för både den som är liten och den som är större!

Idag har Freja fått pröva på att leka lite med sin nya kompis. Det var spännande och det gick fort!

Nu fick hon lära sig att det kan ibland bli lite för stojigt.  Och att då gömma sig hos matte var perfekt. 

Hennes kompis fick lära sig att göra hundmöten lite mer stilla. Sittandes bredvid matte kan man också hälsa ibland...i alla fall på de som är lite mindre, lite yngre.

Vi fick ju dessutom till ett väldigt bra träningstillfälle för kontakt och hundmöte! Vilket gick superbra för båda tjejerna.  

Men nu är det en liten flicka som sover gott.

Murrigt utanför, men ack så mysigt inomhus

Står utomhus i mörkret vid lummiga grenar. Känner doften av geggiga höstlöv och ser hur asfalten blänker av väta under gatlampans sken.

Det droppar svagt mot luvan på vinterjackan. Och jag myser. Myser av hösten, mörkret och kurandet innanför bylsiga kläder.

Snart går jag in, kryper ner i soffan under filten och smuttar på en stor kopp te.

Tända ljus som fladdrar på bordet, och brasan som knäpper från köket intill. Det är underbart med höst!

Gossmors egen lilla kock har bakat små söta syltkakor under dagen. Trots att jag gjorde mitt bästa för att äta upp degen finns det nog en och annan kaka att avnjuta till te´t...

Pontus är en otroligt omtänksam storebror. Med ett stort och varmt hjärta. Tar sig tid att kramas och leka med sina mindre bröder

Sitter vid det stora svarta köksbordet och njuter av solen i nacken. Bredvid mig sitter liten gosse och pysslar för fullt i sin mattebok. Stjärnorna faller med en gnistrande fart ner i boken. Han är duktig...

Doften av kaffe får mig att mjukna efter en morgon med ett något dåligt humör. Vet inte varför. Har ingen anledning alls. Var bara inte på mitt bästa imorse...

Ändå, eller kanske just därför, tog jag långlinan och styrde kosan till skogen efter skolavlämning. Det var en sovande skog vi trampade in i. Lite så där störandes.

Klättrade på några stenar, kurade i grankojan och försökte oss på ett par trevande spår. Gick väl sådär.

Kan det hänga ihop med det något sämre humöret hos matte kanske? Nåväl. Vi lägger inte ner någon mer energi på att gräva ner oss i det. Lägger det åt sidan och gör ett nytt försök en annan dag.

Måndagkväll betyder barngrupper i judo. Och det är något som jag verkligen ser fram emot!