Direktlänk till inlägg 19 september 2012
Ibland är det som bortblåst. Det som är så självklart att det sitter både i ryggraden och i muskelminnet.
Fast man gör det flera gånger dagligen. Plötsligt är det borta...
Det känns alltid lika förvirrat och urbota dumt. Som att ha tappat förmågan att gå. Eller tala.
Tänker sen på det faktum att även sådant drabbar någon ibland!
Och drar en lättnadens suck när jag minns de sista siffrorna på koden...
Jag önskar att jag hade en vaktmästarstor nyckelknippa för alla kodlås, istället för att behöva hålla reda på alla dessa triljoner med bokstavs och sifferkombon för att ens kunna slå upp ögonen på morgonen!
Avskyr lösenord!
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 |
16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|