Jag har kommit på en sak! En plötsligt insikt av härlighet har just slinkit in i mitt medvetande!

Jag är världens lyckligaste, som får vara mamma till dessa underbara gossar jag kan kalla mina! Som får vara hemma med mina söta små älsklingar och umgås med dem sju dagar i veckan. Kan njuta av att se alla deras små framsteg, baksteg, ljuvlighet och busighet ;-)

Men det som nästan är det bästa av allt!

För att kunna njuta och orka med alla dessa goa stunder med galna sötnosar, krävs att man med jämna mellanrum får fylla sina sinnen med sånt som stimulerar det egna intellektet. Och sånt som fyller på det själsliga energiförrådet, vid sidan av den älskade familjen.

Med andra ord en givande uppgift i tillvaron och en självuppfyllande hobby. Och då krävs något så stort som utrymme för att verka inom detta! Och eftersom jag, förutom världens bästa barn, även har världens bästa man som ger mig det utrymmet kan jag skatta mig sannerligen lycklig!

Och med detta kommer även ett relativt stort ansvar! Att ansvara för att även han får det utrymme han behöver....

Och där tror jag att jag sköter mig hyfsat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...