Klockan visar tiden alltför sent. 

Ändå sitter jag pigg och vaken i soffan och känner inte minsta vilja till att krypa till sängs. Trots att jag vet att jag kommer känna lika liten vilja till att gå upp morgonen som kommer.

Att vända på dygnen under ledigheter och semestrar är något jag försöker undvika så långt det går. Tycker det är fullständigt onödigt. Vaken ska man ju vara dagtid.

Denna kväll uppehålls jag av musik.

Gissar att jag knappast är ensam om att tillägna kvällen musiken från Ullevi.

Musik och minnen...

En tripp till staden intill, denna svala söndag, gav äntligen storpojken de hett efterlängtade nya invånarna till hans akvarium.

Han fick ju ett när han fyllde tio år, för snart ett år sedan.

Då hade han önskat sig ett i drygt fyra år. Han fick det på villkoret att det skulle tas om hand av honom själv.

Till en början fick han hjälp med städningen av fadern.

Men sen bad jag honom försöka fixa det där helt själv. För att alltid behöva boka in pappans tid blir bara jobbigt i längden och sen blir det aldrig gjort...

Och nu de två sista gångerna har han klarat det också!

Fast det gäller att gossmor håller sig undan. Att jag inte ser allt som jag skulle gjort annorlunda eller som jag tycker inte blir ordentligt gjort.

För ska gossen kunna lära sig att ordna det själv, måste det ske med positiv uppbackning. Inte genom en mängd tillrättavisningar och påpekningar.

Till en början kanske det inte blir fullt så rent som det är möjligt, kanske måste det till och med rengöras oftare än annars.

Men i sinom tid lär han sig nog...

Fast det är svårt att stå med händerna bakom ryggen ibland. Får nästan knyta fast dem. 

Och för pappan är det stört omöjligt. Så vi ser till att göra det då han inte ens är hemma ;-)

Nej. God natt nu!

Stadsloppet 2011