Likt de tunna sommarmolnen svävar mina tankar fram i fantasins friska vind.

Ritar upp, planerar, rumsterar, förlänger, förhöjer och framför allt; förstorar.

En vecka kvar innan vissheten bedagas. En veckas drömmande kvar innan jag kastas in i verkligheten igen.

Ett tjusigt palats är inte min dröm. Mer bondesamhällets låga taknock, än tinnar och torn.

Kanske inte tuvor på taket, men gärna en get nere på backen. 

Slipper jag bullret från motorgräsklipparen då?

Några bastanta träd att klättra friskt vågat i. Spika fast några plankor och en gren att binda rephissen i.

Inga väldiga vyer eller välklippta parkliknande gräsmattor ingår det i min fantasi. Men en blommande liten sommaräng att springa runt barfota på. Känna stråna kittla mot fotsulan, rulla runt och hjula. Slänga ut en filt och duka fram saft och kakor precis framför köksdörren....

Öppna alla fönster och dörrar. Känna syrenernas doft sprida sig i hela huset och lystra till björklövens melodi och fågelsången.

Se en ekorre knycka smulor från picknickfilten och ana igelkottens nyfikna iakttagande blick.

I skymningen ta tekoppen ut på farstutrappen och i takt med de ljumma andetagen känna själen fyllas med liv.......

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...