Direktlänk till inlägg 23 maj 2011
Jag är kvinna.
Jag är en individ.
Jag är en människa.
Jag kan bli austronaut.
Jag kan bli läkare.
Jag kan bli proffessor.
Jag kan bli precis vad jag vill!
Jag ville bli mamma.
Jag är för den fria viljan.
Den fria önskan.
Jag är för varje persons rätt att få kämpa för att kunna nå sina egna drömmars mål.
Ger min roll av kvinna mig en skyldighet....?
Jag är inte antifeminist.
Jag är individualist.
Vi är alla lika underbara. Lika stora i vår litenhet.
Och helt olika med olika drömmar och olika prioriteringar.
Men det vi alla har gemensamt är - livet!
Och vår rätt att använda det precis som vi vill.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|