Som vattenfärg.

Blöt pensel blaskas runt i den svarta pucken av färg. 

Stänker ner mig. Inuti.

Som att plötsligt kliva in dimman.

Plötsligt blir andningen fuktig. Sikten begränsad.

Man råkar sätta foten i lera. Och tappar humöret.

Ibland känns livet mindre lättlevt.

Och trots att man inte kan förklara varför tornar mörka moln ihop sig ovanför en.

Känns ledsamt. Utan anledning.

Blir man då beskylld för att ha krånglande hormoner ger det inte precis humöret en knuff uppåt. Snarare tvärtom.

Fast. Kan hända det ändå stämmer.

Hormoner känns trevligare att skylla på än tyngre saker.

Men det gör ju inte färgen gladare.

Svart är ändå svart.....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att det satt en unge på mitt tak. Det var mitt tak även om det såg helt annorlunda ut än i verkligheten. Det var av tegel och i flera olika nivåer. Den lilla killen satt på ett tak som låg ovanför ett annat. Taken gick nästan omlott. Så där att man...

Livet. Det är rätt gott ändå. Med en skål popcorn i knät och lite råraka i magen känns denna fredag helt klart värd att vänta på. Med det undantaget att jag inte behövt vänta en minut. Denna fredag kom i sån rasande fart att jag fick hålla hårt i h...

Ja. Vad ska jag säga. Dagarna rullar iväg. Tiden glider som sand mellan fingrarna. Nu har snart fyra veckor gått sedan jobbet drog igång igen. Tre veckor med barnen. Sakta men säkert börjar jag landa i vem jag är i verksamheten och vilka barnen j...

Kollar in väderappen. Det ska inte regna. Tittar ut över himlen. Den säger nåt annat. Grå och disig. Luften är lite så där kvalmig som innan hettan. Det ska bli varmt idag. På altanen äter jag min morgongröt i shorts och stickad tröja. Då är de...

Virar in mig i en filt och vilar de nakna fötterna på den gamla bondbänken. Det är kyligt ute på altan. Luften andas i små lätta rökmoln. Det anas en nalkande höst. Jag har läst att det ska bli riktigt varmt idag och vågat kliva i en klänning, me...