Direktlänk till inlägg 15 mars 2011
Med solen i ögonen skjuter jag vagnen uppför backen.
Svetten rinner innanför tröjan och mina benmuskler vibrerar.
Det riktigt känns hur endorfinerna sprutar inom mig! Lyckobubblorna spricker på löpande band av att röra sig i solen.....
Bakom mig springer vår fyrbenta vän ikapp oss och lille D vill att det ska gå fortare. Jag pustar att jag redan går så fort jag kan. Det är lite svårt att ta ut stegen med ett barn på ståbräda bakom vagnen.
Det må vara aningens kallare igen, men vad spelar det för roll när man får känna solen mot ansiktet!?
Gårdagens kick&box-pass fick abrupt ett något snabbare avslut än det var tänkt. Ett sms lät mig förstå att plutten var mer än lovligt missnöjd med tillvaron.
Slängde ner fötterna i skorna och for hem i brådaste rasket för att om möjligt kunna trösta lilleman.
In genom dörren, och jag hör hur han gastar, ser hans rödmosiga lilla ansikte och blöta kinder.
"Han är otröstlig, jag har försökt allt!" meddelar maken.
Tar plutten i min famn.
Tystnad. Direkt.
Hmmmm.....
Gubben suckar.
Då var vi inne i den perioden då.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|