endastgossar

Alla inlägg den 13 januari 2011

Av Gossmor - 13 januari 2011 21:45

Med en härlig resa tvärs över havet, mysig middag med goda vänner och en styrketår vid varje våg, följer sannolikt en återresa.

Speciellt som resan tar vännerna till okänt territorium med tanke på att vidga vyerna så smått. Besöka spännande platser och se annorlunda stadsbildningar. Kanske inhandla en smörkniv eller två?

Att upptäcka världen tillsammans med andra ger möjligheter till ett bredare spektrum av allt nytt. Fler dimensioner att lägga märke till.

Så långt allt gott.

Men nu kommer vi till den där obevekliga återfärden. Över samma öppna hav men nu har vinden ökat något…


Turistbussen kör oss hela vägen fram till den lilla landgången. Inte mycket mer än en lång planka egentligen, med lite rep längs kanterna.

Väl komna ombord möttes vi av stora personal-leenden och räcktes åksjukepiller med orden 'det kommer gunga'!

Oj oj oj. Jag vill gå av. Vill inte!!

Men vad katten gör man när man är i främmande land?!

Sitt ner i båten! Aj aj kapten…


Stod sen vid klirrande flaskor med tre barn bredvid mig och kände att detta går inte, toaletten nästa!

Maken, tillverkad, född och uppvuxen på sjön som han är, hade inga problem med lite svaj på golvet. Han lämnades i kassan och jag tog barnen till hytten. Som låg längst fram i fören…


"Gunga lite", vilken underdrift! De stora väggplattorna gled kraftigt upp och ner bredvid varandra. Fick mig att tänka på trappan till lustiga huset. 

Att gå rakt blev med ens smått omöjligt. Barnen tystnade, blev allvarliga.

Vi lyckades ta oss till hytten. 

Känslan av att stå i en gungande båt kan nog de flesta föreställa sig. Men känslan av att golvet plötsligt försvinner flera meter ner, är en helt annan!

Att bokstavligen totalt tappa fotfästet för att underlaget du står på rasar neråt, skulle kunna vara en ganska häftig känsla, men inte på en båt ute till havs...


Barnen och jag ramlade omkring där inne i hytten. Det gick inte att sitta på sängen, för rätt var det var blev lutningen så stark att man for i golvet.


Jag minns att jag funderade på vart jag skulle ta vägen. Där kunde jag ju inte stanna!

Tittade ut i korridoren och såg maken trampa med fötterna på väggen i riktning mot oss.

-"Vi måste upp och längst bak i aktern!"

Skönt att kunna lämna sig helt hän åt en trygg make i den situationen. Att lita på att han vet vad han pratar om, han kan det här.


Vi samlade oss tillsammans med vännerna uppe i baren. Fick kassar för oss som inte kunde hålla inne och salta kex att dämpa illamåendet med. Vilket magiskt nog hjälpte faktiskt! Eller om det efter några timmars gungande och krängande till slut blev en vana?!

Poolen intill oss svämmade ymningt över och fick tömmas. Rutan bakom oss sprack, så vatten rann in i en snygg stril längs väggen, över fönstersmygen och ner mot golvet.

Vaktmästare kom och deklarerade högljutt att den rutan har varit trasig länge!, pyttsan.......och så drog han med silvertejp kors och tvärs över fönstret.


Båten kändes vid det här laget fullständigt tömd på folk. Gissar att allihop låg och tryckte i hytterna. Hissarna hade stängts av och barnen somnade på en soffa till sist.

I baren stod en trevlig grabb som lyckades, likt min man, hålla sig vid god vigör trots att alla andra låg som döda sillar i hela båten. Han försåg oss hela tiden med salta kex och lite matnyttig information om ditten och datten.

Vid ett tillfälle kände han att det var läge att berätta att här, just här gick Estonia under............Tack! Precis vad vi vill höra nu!

Han berättade dessutom att det var exakt samma väder då som vid vår resa. 

Men Estonia var en båt som var väldigt bra på att passa tiden. Höll alltid tiden....

Det gjorde inte vi. Förståndigt nog valde besättningen vid vår resa att ta det lite lugnare! Vi kom bara SEX timmar för sent in i Stockholms hamn.


Det var en resa som gav ett sant minne för livet!

Men trots att resan var fruktansvärd kan jag inte säga att jag någonsin kände skräck. Det mådde jag för dåligt för!

Fast i efterhand, när vi pratar om vår gemensamma resa med vännerna, kan vi allihop tänka att det kunde ju ha gått betydligt värre. Det kunde blivit en ännu värre mardröm.......

ANNONS
Av Gossmor - 13 januari 2011 18:42

Försökte skicka ett videoklipp på min lille sjungande spelevink från mobilen. Men det ville sig inte alls… Får rätta till det via datorn sen. Idag har jag inte fått till någon datorstund än. Att få tidningsreportern på besök gav nog lite mer pirr än jag vill erkänna ens för mig själv! Tjejen som kom var hur trevlig som helst och vi fick en redig och mysig pratstund. Det där med fotografering däremot är det lite värre med. Att fota linslusar till barn är väl en sak, men mamma och pappa är det värre med. Hoppas den inte sprack med mig i fokus ;-). Nu ska jag krypa ner med några små och en god bok. Förhoppningsvis somnar de före mig…

ANNONS
Av Gossmor - 13 januari 2011 18:40

Att få julen ur huset är lättare än att få den ur barnen

 

Presentation


Mor till världens finaste söner. Sex stycken till antalet och mina största stoltheter i livet.

Gossarna

 

2014  

 

   

2014

 

 

2012

 

Följ bloggen

Följ endastgossar med Blogkeen
Följ endastgossar med Bloglovin'

Det tackar jag för !

bloglovin

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Väl värda ett besök

Roliga sidor

Några egna ord

Statistik

Annonseringsplatser

Bloggar av mammor och gravida

RSS

Fler trogna läsare

endastgossar

Statistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se