Direktlänk till inlägg 6 januari 2011
Hela världen är ljudisolerad. Och tom. Så när som på någon som envist vill ta sig ut med bilen. Hjulen snurrar i hög hastighet men bilen tar sig inte längre än någon decimeter, och då mer i sidled än framåt. Fast jag vet att plogbilen körde denna vägen för bara ett par timmar sen är det väldigt svårt att tro, när jag med höga knän får pulsa mig fram. Jag går med blicken fäst på mina skor. Kisandes försöker jag undvika att all snö yr in i mina ögon. Det blir inte någon lång runda, och med tanke på den lilla fyrfotingens besvärliga skuttande för att alls komma framåt, tror jag inte han misstycker. Vid busstationen står en buss och gör även den tappra försök på framfart. Det går inget vidare. Ändå tycks världen totalt tyst. Jag går med stora steg hemåt mot värmen vid brasan. När jag slutligen rundar floristen ser jag ett bisarrt tecken på liv. Mitt i den djupaste snöhögen skjuter tolv blodröda rosor upp.…
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|