Direktlänk till inlägg 4 januari 2011
Vi sitter på en bänk mitt i vårat köpcentrum. Allas jackor ligger som vanligt slängda runt oss, vi är hemtama här.
Folk går förbi med målinriktade steg. De flesta går in på de olika affärerna och gör det de planerat utföra och travar vidare med sina schemalagda dagsplaner.
Vi hänger här. Vad annat ska vi göra?
Inte kan vi vara hemma hos någon, vi är ju alltid minst sex kompisar, kan ibland var ända upp emot femton stycken. Och ingen av oss vill heller visa upp sitt hem för de andra.
Det är kallt ute, snöar och blåser, och fritidsgården är stängd på söndagar.
Men vi klagar inte...fast det kanske alla som passerar oss gör.
Jag har som vanligt börjat söndagsmorgonen med utdelning av reklam.
Ett skittråkigt göra, slitit som bara den, men det betalar bra när man just trampat över tonårsstrecket!
Mamma och jag gör det tillsammans, hon tjänar minus på kilokontot och jag tjänar plus på bankkontot. Det är min månadspeng.....
Och plus på kontot blir det. Jag är bäst på att spara!
Jag fick mitt konto och id-kort runt nioårsåldern. Och kan det där med in- och uttag sen länge.
Jag nådde knappt upp till kassadisken i början, men längden inom mig gick till taket!
Att sitta mitt i ett köpcentrum dagarna i ända och se de vackert organiserade skyltfönstren, kan vara nog så lockande. Att sen veta att kontot inte är tomt gör det hela ännu lite köplustigare.
Jag såg de stora skyltdockorna med sina platta magar. Deras perfekt välsittande plagg. Inget som putar eller veckar sig på deras plastiga hårda kroppar.
En hade en supersnygg virkad top jag haft ögonen på så ofta att jag lärt mig varje liten tråds böjning.
Jag bestämde mig för att prova den. Jag hade ändå blivit uttråkad av allt hängande.
Den inre bilden av den perfekta provdockan var stark.
Förmodligen så stark att jag kunde lägga den över min egen spegelbild.
Lyckan var stor när jag bestämt mig. Nu skulle jag använda mina pengar!
Den hängde sen i min garderob i många, många år.
Minnet av min lycka över den supersnygga topen gav mig länge ett hopp om att den en dag skulle sitta lika bra på mig.
Men slutligen gav jag upp. Den hamnade oanvänd i soporna.......
Idag när jag provar något plagg tar jag de första sekundernas känsla på fullaste allvar.
Känns det inte absolut superbt direkt. Då går det bort direkt......
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
31 | |||||||||
|