'Du står i vägen', säger du och bär bort pallen ännu en gång till lillgossens stora förtret. Han springer skrattande efter dig när du visar med hela kroppen att du är på humör för lite busupptåg.

Du går med putande rumpa på ditt bästa Jim Carrey-vis och gossen flinar pillimariskt då han genast kommer släpandes tillbaka med pallen...

När dina ögon lyser av förnöjsamhet och du med barnsligheten på topp ger oss alla tillfällen till skratt, då tänder du något inom mig. 

En lykta som likt en fyr vill visa vägen till de innersta vrår som ibland tycks falla i skugga.

En lycka över att se dig lycklig och i harmoni med livet.

När du tar dig tid att skruva isär, löda och fundera, och kanske till och med lyckas laga barnens älskade leksaker.

När du inte känner någon stress, press eller tyngd av måsten, då väcker du något inom mig.

Ett ljud som likt de underbaraste toner skänker rysningar längs hela mitt inre.

Rysningar av kärlek till din varma omtänksamma person.

Det är du som fyller mitt liv med kärlek och lycka.

Jag älskar dig........

 

Stina

20 december 2010 12:09

Jag blir alldeles tårögd och varm i hjärtat vid datorn.

 

Mannen

20 december 2010 18:25

I löv u 2 ;)

Kattis

20 december 2010 18:28

Gott gott ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...