Direktlänk till inlägg 10 november 2010
Att vara förälder till ett gäng glada gossar kan ge en vardag full av glada upptåg. Deras fantasi och goda öga för diverse hyss kan vara nog så underhållande, och även till viss del påfrestande. Att de sen stundom kan ramla ihop framför bolibompa, och därigenom supa in ännu mer buskunskaper, gör inte mina dagar lättare.
Idag uppdagades ännu ett spratt. Jag skulle plocka in diverse pappersämnen i sina rättmätiga pärmar på kontoret. Då jag drar ut första pärmen ur bokhyllan fullkomligen rasar det ut kulor över hela golvet! Och likadant med nästa pärm, och med nästa… Att försöka fånga upp alla kulorna innan de rullade ner på golvet var meningslöst, de var för oförutsägbara. Och för många… Nog för att mina suckar var både djupa och välljudande, men vägen till ilska kändes ändock rätt oberättigad. Det ger oss säkert många goda skratt i framtidens minnesvandringar…Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|