Vi har myskväll med de tre äldsta storpojkarna. Ligger i soffan med varsin kopp te och köpt lussebulle, och ser på film. En film med mycket våld. Fäder stora som hus som klampar ner och har ihjäl små försvarslösa spädbarn. Giganter som slåss och fajtas så blodet sprutar, medans arma mödrar gör vad de kan för att skydda sina små. Några försöker till och med stjäla till sig de alldeles nyfödda, och gamarna struttar hungrigt omkring med önskan om ännu mer ond bråd död… Så gott som hela tiden får vi be barnen blunda, titta bort och hålla för ögonen. Familjekväll med djurfilm. Denna gång handlar det om sjöelefanter, sjölejon och pingviner i Argentina. Naturen är allt bra grym!

 

Mary

9 november 2010 11:02

Visst är naturen grym. Men ibland visar den andra sidor, kolla länken nedan där slutar det lyckligt :)
Http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8038007.ab

http://justinlife.bloggplatsen.se

 

flerbarnsliv

9 november 2010 11:07

Nä, det är inte bara människan som kan vara grym, man ser samma mönster i djurlivet, tyvärr.

Tack för kommentaren, jätteroligt att du tittade in ;)
Oväder?? Här är inget oväder. ÄN! Det skulle komma ikväll, tror jag. Hoppas det är regn och inte snö ;)

Kramiz

Kramiz

http://flerbarnslivet.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...