endastgossar

Direktlänk till inlägg 8 november 2010

Drömmarnas stad

Av Gossmor - 8 november 2010 13:30

Sista kossan var mjölkad och kalvarna hade fått sitt.

Wilhelm drog bak bjälken som satt som en låsanordning kring kornas nackar och tog sin långa träkäpp som stod lutad mot väggen.

Korna hade redan börjat röra på sig. De kunde vägen till hagen på egen hand vid det här laget.

Men Klara, som bar bjällran i ett rep runt halsen, var ändå den som högtravande skulle vandra längst fram i täten. Och en ledarko tränger man sig inte förbi, det känner alla konflikträdda kossor till.

Endast drängen, som får visa vägen, har hennes tillåtelse att ta sig förbi.


Wilhelm föser fram kossorna och går efter dem ut på gården.

Han hör hur kalvarnas svaga råmanden svaras av deras mödras betydligt kraftigare stämmor. De låter lite olyckliga över det faktum att de inte får hållas tillsammans.

Men det har Wilhelm sen länge lärt sig att blunda för. Skulle kalvarna gå med sina mammor hade det inte funnits en droppe mjölk till övers för gårdsfolket sen.

Och mjölken var en betydande del av födan, med alla sina varianter i tillredning.


Han leder korna mot baksidan av ladugården och in i den stora inhängnaden längs med den forsande älven. Klara tar kommandot och tar hela flocken med sig ner för att fylla på vätskereserverna.

Efter att ha stängt grinden och reglat fast den ordentligt, vänder Wilhelm om och går tillbaka samma väg han kom.

Han känner hur hungern har börjat suga i hans mage och längtar starkt efter något att äta. Men han måste spänna fast hästarna vid vagnen först, så de kan börja sin resa till marknaden, innan han får möjlighet att stilla kurrandet från magen.


De två helbruna stona kommer genast fram till grinden när deras välbekante vän närmar sig. Deras blanka päls skimrar när de rör sig. Öronen vinklas framåt och de frustar välkomnande. 

Wilhelm lyfter på den slitne huvudbonaden och river handen längs hårbotten, ända nerifrån nacken och fram i pannan.

Värmen gör att det kliar i huden över hela kroppen.

Grinden till hästarna skjuter han upp och börjar sen genast vandra mot platsen där vagnen förvaras. Hästarna följer godtroget efter. Det behövs inga ord dem emellan, de samtalar på en annan nivå.......


Snart står hästarna färdigselade och vagnen hamnar på plats. 

Stona står hela tiden lugnt, och tittar med sina kloka ögon på den visslande drängen som arbetar systematiskt och noggrant. Då och då lägger han ömt handen på mulen, samtidigt som han viskar dem något kärleksfullt.

Att det finns ett starkt band mellan Wilhelm och gårdens djur är uppenbart.


Allt är till sist klart för avfärd och Wilhelm stegar iväg för att meddela husbonden.

Han visslar där han går, tar de få stegen uppför trappan och kliver vant in genom dörren.

Där innanför blir han abrupt och förvånat avstannad i sitt hemvana beteende.

Vid köksbordet sitter en ung flicka med långt mörkt hår i en slarvigt och trassligt uppsatt fläta. Hennes ögon är mörka med en glans han aldrig sett hos någon annan levande varelse förut. 

Hon bär en klädnad som smutsats ner, under vad som måste vara en längre tid, någonstans anas en ton av gult. Håligheter och slitage gör att den knappt ser ut att hålla ihop.


-"Åh, Wilhelm. Är det redo att ge sig av nu?" Magnus tittar snopet upp från sin plats vid bordet. Han slevar snabbt i sig det sista av sin grötportion och reser sig fumligt för att gå.

Agnes går för att hämta påsen med färdkost hon gjorde i ordning innan frukost. Hon räcker den till sin make, som tar den i handen och går förbi drängen ut mot vagnen.

Wilhelm ser sig tveksamt omkring i rummet, innan han följer efter sin husbonde ut på gården.


De två gårdskarlarna arbetar sida vid sida med att stapla vagnen full med alla de otaliga kaninburarna. 

Till sist kan inte Wilhelm vara tyst längre. -"Vem är flickan?", frågar han med så oberörd röst han kan.

-"Jaa du. Säg det......" svarar hans husbonde svävande.

 
ANNONS
 
Ingen bild

Anne

8 november 2010 14:33

Oj oj, kärlek på gång!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Gossmor - Söndag 15 sept 12:40

Tar min eftermiddagskaffe inomhus. Sjunker ner i soffan med en smaskig scones i magen och myser. Dock har vi ett system där vem som helst kopplar in sig till högtalarsystemet med sin musik. Så här ligger jag nu och lyssnar till sextonåringens int...

Av Gossmor - Lördag 14 sept 08:25

Det må vara lördag men min morgonrutin ändrar sig inte. Jag sover en halvtimme längre än vanligt och kliver nästan genast upp i en längtan efter en ny dag. Det är lycka. Att vakna med lust och nyfikenhet för den kommande dagen. Något mer som följ...

Av Gossmor - Måndag 9 sept 15:14

Måndag bockar jag redan nu av i mitt inre. Det var en rätt bra måndag, ändå känner jag mig helt dränerad. Är det det som är själva essensen av en måndag kanske? En måndag borde vara pigg och alert. Utvilad och fylld av energi och ny motivation. I...

Av Gossmor - Söndag 8 sept 13:09


Så intar lugnet åter mina sinnen. Tystnaden gör ett välkommet besök. Lilleman fyllde nio stora år under veckan som gick och då vi skulle fira honom denna helg fick jag ett av mina infall, som jag får med jämna mellanrum, och bjöd kalaset till krä...

Av Gossmor - Onsdag 4 sept 15:30

Med tjock, bylsig, stickad tröja cyklar jag hem efter dagens slut. Jag vaknade med lätt hjärta denna morgon, som man kan göra när en liten sten har lyckats nöta sig loss, och lika lätt cyklar jag hemåt. Livet går sin lilla skogspromenad framåt. Ö...

Presentation


Mor till världens finaste söner. Sex stycken till antalet och mina största stoltheter i livet.

Gossarna

 

2014  

 

   

2014

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Följ mig via blogkeen

endastgossar

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Väl värda ett besök

Roliga sidor

Några egna ord

Statistik

Annonseringsplatser

Bloggar av mammor och gravida

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se