endastgossar

Alla inlägg den 2 november 2010

Av Gossmor - 2 november 2010 06:46

Att kroppens inre klocka går med fast rytm är bra, men då vaknar jag ju också efter den.

Och nu skulle jag ju kunna få sova en stund till…


Fast att vakna bredvid tre små snusande pluttar är ju det härligaste som finns!


Ligger och funderar över hur livet vore utan barnen. Hur livet såg ut innan.

Känns som att det inte var mitt liv, utan någon annans.


Vi bodde i en stuga i skogen med vår söta lilla Pumba, en helsvart minigris.

Hans fasta plats under kvällarna var bakom Rolle i soffan.

Då han var som minst var det inga problem, vi ställde fotpallen så han kunde använda den som trappa, men han blev så småningom aningens större…

Och på grisars vis aningens bufflig.


Det hände att han tryckte in sig bakom Rolle och rumsterade runt för att få plats ordentligt, så pass att Rolle åkte i golvet.


  


Han var min bebis ; )

Han hade en liten repertoar vi kunde visa upp på släktmiddagar och kalas.

Sitt, vacker klöv och flytta på en stock (han rullade omkring den med trynet).

Vi brukade försöka ta små korta promenader ibland. Men det var inte hans favoritsysselsättning, det gick mardrömslikt långsamt.


Han tyckte mest om att ströva runt på tomten och äta upp alla mina blåbär.

Han var så fräck att när jag ville plocka såg han till att vara mitt framför mig och beta av allt så att jag inget fick. Sen lyckades han ofta få ner trynet och äta upp det lilla jag hunnit norpa åt mig också!

Det blev inte många blåbärspajer på den tiden ; ).


Som liten var han riktigt liten, och söt i de flesta besökares ögon. 

Men en gris är ju något lite smutsigt och fult allmänt sett och får ju då inte bli särskilt stor innan all "söthet" försvinner. Så det dröjde inte länge förrän han var för stor.....


  


Tyvärr hade han ett störande hyss för sig. Han gillade inte besökare. Var en rätt god vaktgris, faktiskt.

Han var snabb att bita besökare i fötterna om de kom för nära. :-/


Då vårt förstfödda människobarn kommit till världen och så smått börjat äta och kladda, var Pumba raskt noga med att bilda förbund med honom.

En gång satt Rasmus i en barnstol som var nerfälld så att han kom långt ner i Pumbanivå. Där satt han med sin egen lilla sked och tallrik.

Till slut hade Pumba fått det till att han blev skedmatad med gossens kladdiga grötportion....... ;-D


Ja, barn och djur förhöjer verkligen livet!

ANNONS
Av Gossmor - 2 november 2010 06:30

Ett litet skott ur fröet har grott. Så litet och skört i all sin ljuvlighet. Det skapats genom naturens mysterium och lyser av nytillkommenhet. Sakta växer det och snart spirar den första lilla knoppen. Mitt hjärta ömmar och vårdar den ömt. Kärleksfullt ser jag hur mitt lilla skott skjuter i höjden och så småningom säkert växer sig lite vildvuxen. Jag kommer nog få beskära och forma det något allt eftersom. Av all näringsfull kärlek kommer mitt lilla skott slutligen växa sig stark och kraftig, och bli rikligt översållad av underbart vackra rosor. Rosor som sprider glädje och härlig väldoft långväga kring sig. Mitt lilla skott, mitt älskade lilla barn…

ANNONS

Presentation


Mor till världens finaste söner. Sex stycken till antalet och mina största stoltheter i livet.

Gossarna

 

2014  

 

   

2014

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Följ mig via blogkeen

endastgossar

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Väl värda ett besök

Roliga sidor

Några egna ord

Statistik

Annonseringsplatser

Bloggar av mammor och gravida

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se