En bit ur mitt liv

Alla inlägg den 14 oktober 2010

Av Kattis - 14 oktober 2010 21:15

De trampar fram som en flock svältfödda vargar i jakt på lovligt byte.

Dammet deras fötter river upp från den torra marken får flera av dem att hosta, när männen slutligen stannar upp för att hämta andan.


De har nu kommit en bit ifrån bergsbyn och här börjar området bli mer trädbeväxt. Men inte till den grad att solen inte lyckas lysa upp det mesta av markytan. Träden står glest men kan ändå skänka välbehövlig skugga åt överhettade springare.

Tre svettiga, dammiga män slänger sig ner i diket under de skuggande träden.


-"Jaha, vad gör vi nu då?!" En yngling med pigga otåliga ögon visar med hela sitt kroppsspråk att han vill vidare. Han finner hela denna jaktsituation underhållande. -"Äh, vi släpper detta. Jäntan kan ha tatt vägen vart som", skäggig och storväxt önskar inget hellre än att han sluppit denna språngmarch över huvudtaget. Han ser inte ens någon större orsak till den.

Anser mest i sitt stilla sinne att den där Jack är en fantasitörstande fåne med storhetsvansinne.


Jack står längst fram i klungan, med glödande ögon och söker av områdena längs vägen med yttersta vaksamhet.

-"Hon ska finnas!", säger han med en rysligt obeveklig stämma. "Det är hon, det kan jag sätta min bästa häst på!"

-"Men om det är hon, varför skulle hon plötsligt bege sig rakt upp i byn då? Det verkar lite smått otroligt kan jag tycka..." den skäggige ser tvivlande mot Jack.

Jack stirrar honom stint i ögonen.

-"Den där guldplattan hon bar i remmen runt halsen, den skulle jag ha känt igen med förbundna ögon! På dess baksida finns märket för evigheten.

Det svär jag på!"

Av Kattis - 14 oktober 2010 14:22

Det stormar i trädkronorna. Ja, nere på marken med.

Snudd på bortblåst under promenaden till skolan på eftermiddagen.

Insuper dagen tredje kopp kaffe och funderar kring den vanans vara eller icke vara.

Borde man sluta dricka kaffe egentligen?


Bestämmer mig för att hoppa över de funderingarna.

Intar inte mycket annat onödigt, förutom en och annan slurp med chokladsås förstås. Men det räknas inte. Det är ju i hemlighet bakom skafferidörren ; )....


Fick igår höra om ännu ett par som chockartat separerat. Suck och tråk!

Räknade ut att under de ca sex år vi bott på denna gata i "stan", har fyra av grannparen skiljt sig! 

Och det på en gata bestående av endast elva hus...........

Är inte det mycket?!


Och otaliga andra skiljsmässor har gått igenom i bekantskapskretsen.

Kan hända är det bara för att jag befinner mig i "skiljsmässoåldern".

Den tid i livet då familjen har blivit utvidgad med ett par tre barn, och de vuxna plötsligt känner att "var det inte roligare än så här?".


Att gifta sig eller att få barn ger inte livet ett rosaglittrande skimmer per konstantum. Visst blir det extra pirrigt och kärleksfullt en kortare tid.

Men efter någon vecka kommer man till samma gamla mulna torsdag igen.

Och det är inte ett bevis på att något är fel! Det är bara beviset på att man lyckats anpassa sig bra i sin nya livsroll, som gift eller förälder.


Att efter en tid i sitt liv känna att man vill något mer, eller vill utvecklas på något sätt. Är helt okej och till viss del kanske sunt.

Men det behöver ju inte inverka på ens liv i familjen!

Man kan utvecklas genom en kurs i något spännande eller genom att lägga lite mer krut en hobby under en period. Att ha egen tid är ju lite av ett måste, även om det inte alltid går att ta en helkväll varje vecka.........


Men fortsätt odla era själar inom ramen för familjen!


Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Oktober 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards