Ett paket i min hall. En stor kartong i ganska platt format. Ett paket jag själv hämtat ut och betalat för, jag känner mycket väl till dess innehåll. Det har jag egenhändigt knappat in beställningen för, och sett framför mig i mitt inre vad paketinnehållet ska kunna bildas till, med hjälp av mina fingrars kreativitet. Jag har för länge sen skapat födseltavlor till de tre äldsta killarna. Tavlor i scrapbookinganda, med alla siffror kring barnens vikt och födelsetid. Så nu finns ett paket fyllt av material för tre tavlor till. Men det var bara det att jag glömde skicka efter en sak. En mycket viktig detalj i sådana här sammanhang. Jag glömde beställa tid! För utan tid är dessa tavlor omöjliga att tillverka. Fast det är ju det där med att tid inte kan köpas för pengar, inte heller skickas efter i färdigt skick. Det är något man får tillverka och komponera ihop själv. Jag får ta mitt paket och scrappa ihop lite egentid helt enkelt....

 

Mamma till tio

10 oktober 2010 14:24

Ja du tänk om man kunde skicka efter tid......det skulle behövas här också =)

http://www.metrobloggen.se/Mamma10

 

flerbarnsliv

10 oktober 2010 20:08

Jag vill också ha lite mer tid. Kloning kanske??? ;)

Hoppas helgen har varit fin.
Kramizar

http://flerbarnslivet.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...