På det stora köksbordet brinner mängder av levande ljus och sprider ett värmande gemytligt sken.

Några saftglas står kvar efter familjens valkvällsfika. Pannacotta med jordgubbssås.

Rolle och Rasmus har kockat hela dagen. Det var en dessert som skulle få stå sin lilla tid innan den var redo att intas. Minst en fyra timmar......

Middagen var även den något vi lade lite extra krut på en dag som denna.

Smördegsinbakad fläskfile med mozzarella och bearneasås. Mums!

Tänk att det så gott som alltid är maten som ger en festlighet sin något högre dimension. Och ändå bryr vi oss ofta så lite om maten.........

Nu har jag hört att det kommit igång mer bondemarknader. Tyvärr har jag inte kommit iväg till någon än.

Men tänk att kunna köpa kött, ägg, honung m.m direkt från en gård!

Eller ännu hellre, tänk att kunna plocka egna ägg........

Mat är för övrigt något som jag lägger enormt mycket energi på just nu. Jag lagar mat i ett så konstant producerande, att jag blir alldeles fysiskt matt.....

Det vill säga, att jag lagar mat rent kroppsligt. Producerar modersmjölk.

Jag har ett starkt behov av täta födointag och dryckesstunder.

Att minska i vikt och omfång är ju en stark önskan, så här efter graviditet. Glädjen i att så småningom kunna få på sig ett par gamla byxor, är ju enorm.

Men under amning har jag svårt att dra ner på maten.......

Av mina tio gravkilo har sex ramlat av redan. Tycker inte jag behöver känna någon stress av de kvarvarande.

Vad spelar siffror för roll egentligen? Vare sig det gäller ålder eller vikt.

Jag provar mina byxor istället.......

Det finns säkert byxor i precis alla storlekar i min garderob. Jag har köpt och samlat så att det alltid finns en byxa som passar. Sen kan jag trappa ner varteftersom.

Som en ersättning till vågen. 

För vågen borde man ju strunta i...........

 

Mia

19 september 2010 22:53

Mmmm så gott det lät både med maten och efterrätten..

Ha en bra start på nya veckan..

Kram Mia

http://nattmia.blogspot.com

Kattis

19 september 2010 23:09

Tack det samma Mia!

 

Tove

20 september 2010 09:39

Åh vad smarrigt gott det lät.

Att stressa efter en viss vikt tycker jag inte man ska göra, man ska försöka njuta istället.
Dessutom har ju du så otroligt lite kvar, 4 kg efter 2 veckor är verkligen ingenting.
Själv hade gick jag upp 22 kg och har fortfarande 2 kg kvar, efter snart 9 månader. Så ta det lugnt och försök att njuta av maten, får att amma tar på kroppen.
Hur länge brukar du amma barnen?

Hoppas ni får en underbar vecka.

Kramar

http://masserandemamma.blogg.se

Kattis

20 september 2010 13:04

Precis : ) Man ska strunta i kilona och känna hur man mår istället. Och som du säger tar det massor på krafterna att amma. Jag blir alldeles skakig stundom.....
Kram och ha det gott!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...