Min käre stolte familjefader sitter i soffan bredvid och snaskar choklad med vår miniplutt på magen.
Nämnde något ord om en miljonvinst på lotto.........Gissar att miniplutten slog det.
På tvn rullar "Den ofrivillige golfaren", en perfekt slöa-efter-förlossning-film.
Imorgon ska Rolle ta barnen till skolan. Ett gäng glada berättar-saliga barn, som vill upplysa hela världen om att de nu faktiskt är sex grabbar i familjen!
Alla fick de sitta med sin minsta bror i famnen en stund i soffan idag. Sitta där så otroligt högtidsfulla och belåtna. Tänk att vara så älskad och beundrad så direkt!
Vi pratade om det idag. Att då äldsta kom var han alldeles ensam.
Älskad som få av enormt stolta och lyckliga föräldrar förstås. Men ingen bror som ville vara med och ta hand om....
Naturligtvis har det också sin fördel, att bli fullt uppmärksammad av mamma och pappa. Fast tänk ändå.....fem äldre galet idoliserande bröder!
Våra barn har kommit i en z och en x-variant.
Z är gossar som är ljusa barn med runda ansikten. Pojkar med ett inre lugn och beslutsproblem. Pojkar som har tid och drivkraft för att vilja suga i sig information och lärdom.
X är gossar med mörkare anletsdrag och smalare ansiktsform, med väldigt liten haka. Pojkar med enormt mycket spring i benen och stor förmåga för att hitta på bus.
Lika underbara båda typerna, kanske just kombinationen som gör hela barnaskaran så perfekt.
Det lustiga är att de kommit exakt varannan....
Så nu var det dags för en x-variant. Och det stämde ju.
När man håller honom på axeln är han hela tiden på väg att springa därifrån.
Lyfter huvudet och tittar stint in i ögonen på den som är närmast.
-"Vänta bara, snart kommer jag och tar er!"
Kattis
6 september 2010 08:11
I mammas ögon är alla barn vackra!
Har hört några tankar kring en viss likhet med Yoda.... ; ) Han är nog lite ihoptryckt ännu.
Hoppas du får en bra dag du med.
Kram
Mia
6 september 2010 12:48
GRATTIS till ännu en fin kille.. Ja tänk att ha 5 dyrkande bröder runt sig ;-) Härligt!!
Kram Mia
http://nattmia.blogspot.com
Kattis
6 september 2010 14:10
Tack Mia!
Tove
6 september 2010 21:57
Ni har så vackra barn, hela barnaskaran!
Hur stor var han när han föddes?
Ååh vad jag saknar att gosa riktigt liten bebis. Vår bebis Oliwer väger 9,4 kg och bitar mig med 4 små illvassa gaddar när han ammar, så det känns som länge sedan han var sådär liten ;-)
http://masserandemamma.blogg.se
Kattis
7 september 2010 06:45
Vad mysigt med tänderna i maten.....inte! Aj, det gör ju så himla ont! Skrutten var 51cm och vägde 3530g. Lika stor som de andra alltså. Fast de flesta har hållit sig på 50cm. Har ni haft en planering kring familjebildningen? Kring antal barn och så menar jag. Eller är det sånt ni känner av allt eftersom? Runt ett- årsstrecket brukar den stora bebisångesten ramla över mig....
Kram
Tove
7 september 2010 09:42
Vi har inte haft mycket planering kring barnaskaran alls faktiskt.
Jag fick nummer 1 som 19 åring och (i efterhand) visste jag inte ens vad jag gav mig in på.
Nummer 2 var planerad och kom när nummer 1 var exakt 2,5 år.
Lillprinsen var inte alls planerad, jag åt mini-piller och skulle börja högskolan när +et kom.
Sambon tyckte 2 räckte men var även han glad när första chocken hade lagt sig.
Jag skulle kunna tänka mig flera men sambon säger stop :-/
Har både du och Roffe alltid varit inne på 6 barn?
http://masserandemamma.blogg.se
Kattis
7 september 2010 16:04
Rolle som kommer från en helylle Svensson-familj, hade siktet inställt på två.
Själv skrev jag i en kompis "mina vänner"-bok, för en sisådär tretton år sedan, att jag skulle ha sex barn och bo i en stuga på landet.
Men som Rolle uttryckte sig i ett tidningsreportage, vi var med i förra vintern, har han ju faktiskt fått sina två barn. Fast tre gånger om.... ; )
Tove
8 september 2010 09:20
Vilken underbar kommentar av Rolle, så sant så sant att han fick sina 2x3 barn :-)
Häftigt att du redan vid den tiden i livet var så beslutsam för 6 barn.
Anders säger tvärnej till en till, men tiden får väl utvisa vad som sker.
Vi har en underbar familj idag och barnen ganska tätt så jag känner mig också nöjd, men graviditet och första bebistid är så otroligt fint att jag gärna skulle kunna tänka mig gå igenom det igen ;-)
http://masserandemamma.blogg.se
Kattis
8 september 2010 10:02
Grav födsel och bebistid är så speciella att jag gissar en del av oss blir lite för bitna. Vi kommer säkert alltid vilja vara med om det en gång till. Andra blir på nåt vis mätta och ärligt nöjda, hur konstigt det än låter i mina ögon ; )
Men alla är vi ju olika.....
Kram
Tove
8 september 2010 10:22
Jag trodde att jag tillhörde släktet som faktiskt skulle bli ärligt nöjd men jag har nog förstått att så inte är fallet :-/ och det kan nog blir farligt för vissa av oss ;-)
http://masserandemamma.blogg.se
Kattis
8 september 2010 11:06
Jo tack. Det är nog tur man har någon som stoppar en till sist.
Annars undrar jag var det skulle sluta ; )
siv
8 september 2010 12:27
Grattis! Ett litet underverk! Viken otroigt söt liten gosse! Tycker det var nyss min minste var bebis men inser att tiden gått fort, han är redan 3,5 :) Lycka till nu! Ps. Mitt sjätte barn heter David, han är 16 år nu!
http://meromoss.blogg.se
Kattis
8 september 2010 13:17
Tack snälla Siv!
Det är läskigt hur fort tiden börjar snurra efter det att man fått barn. Dessförinnan var tre år ingenting......