En bit ur mitt liv

Alla inlägg under september 2010

Av Kattis - 29 september 2010 14:42

Pust, blås, blås, pust....

Ute i köket går lungorna på högsta växeln. De får jobba så deras ägare nästan blir blå i ansiktet.

Födelsedagspojken visade sig bli mycket nöjd med morgonens firande. Mest glad blev han av kastspöt mormor gav.

Men ett par gigantiska boxningshandskar är roande de med....


 


    

Av Kattis - 28 september 2010 22:20

En liten mun så nyponröd och ögon som skimrande ser på mig. Smackar och viftar med armar och ben, visar tydligt att mat är önskat. Själv stoppar jag njutningsfullt en bit marabou apelsinkrokant i munnen. En smak jag lärde mig älska som barn i min farmors varma omvårdnad. En del smaker älskas lika mycket av minnet som av gommens tillfredsställelse. Barndomens underbara frihet på idylliska sommarstället i skärgården, lämnade för alltid en förkärlek till finsk korv hos mig. Får jag en bit lördagskorv på smörgåsen kan jag, i mitt inre, genast höra måsarna skria och vattnet som slår mot berget.....

Av Kattis - 28 september 2010 13:20

Vänder raskt ryggen mot vinden och vrider runt lille D, när jag på kort avstånd ser hur blåsten yr upp all sand som blivit utkastad över hela skolgården. Den slänger sig smattrande mot min rygg. Usch, ett sånt blåsväder det var idag! Vi väntar på sjuåringen som borde kommit ut för flera minuter sen. Att det ska ta en sån herrans tid.....

Av Kattis - 28 september 2010 09:55

Födelsedagar med jämna mellanrum. Det blir en del när familjen är större.

Fast jämna mellanrum är nog att ta i.....

Men vi har lyckats få nästan en månad minst mellan alla i alla fall. Och det är ju alltid nåt.

Imorgon är det dags igen.

Samuel fyller.......hmmm.... vad var det nu?!

Han fyller sju! 


Inte så liten längre minsann!

Får se de flesta filmer nu. Även om jag är ganska hård med sånt....

Han har blivit lovad att få se på transformers i helgen.



Jag har bara ett stort problem med hans födelsedag.

Och det är att hitta på en present......

Visst har vi köpt nåt, men det är så svårt!


Han är inte en lika stor legofantast som sina äldre bröder.

Sanningen att säga är han ingen lekkille alls. Han går mest runt mina fötter hela dagarna.........


Laga mat gillar han. Men jag kan väl inte ge honom en kastrull heller ; ) !

Kok- och bakböcker har vi ju i massor redan. Och formar och förkläden m.m

Pyssla och scrappa gillar han. Men grejer till det har han ju fått i överflöd!


Jag funderar skarp på att ge honom en peng i lagom valör för att kunna hitta på något själv.......

Då kan han ju välja om han vill lägga det på saker eller aktiviteter.


Att ha barn av enbart ett kön är, som många envisas med att påpeka, väldigt praktiskt med tanke på kläder och liknande.

De tycker oftast om samma leksaker, utflyktsmål och ibland har de dessutom samma vänner.

När en får lego på sin födelsedag gynnar det ju i längden alla. Eftersom de leker med det tillsammans.


Men det gör det även desto svårare att komma på någon bra gåva till nästa barn.

De har ju till slut allt av allt!


Vuxna som kommer upp till våra barns rum kan ofta känna förskräckelse för hur mycket saker våra barn har, och tycka att de är övermåttligt bortskämda.


Men har man fem barn som fyller år och firar julafton, så fylls rummen ganska fort.....

Nu sex stycken. Det gäller att tömma ner lite saker till förrådsutrymmet ibland...

Av Kattis - 27 september 2010 13:20

Det är en kyligt blåsig höstdag idag. Vinden visslar i skorstenen. Det blir nog till att tända en brasa innan kvällen kommer. En liten pratstund med några andra mödrar, respektive lekstund med kompisar det inte leks alltför ofta med, fick vi oss under förmiddagen. Dock var uppslutningen till kyrkans barntimmar alldeles för god för Dennis smak. Han kände smått panik om moderns fysiska gestalt råkade hamna på mer än armlängs avstånd. Simon och hans jämnåriga gelikar hade däremot inte alls några större hållhakar på möjligheterna för en rolig stund. Tyvärr kan jag känna att kyrkis inte är rätta platsen för tre femåringar att spinna loss, så de fick gladeligen kast sig med leken ut på gården efter en stund. Men det var knappast något bekymmer...

Av Kattis - 27 september 2010 07:22

Efter två veckor pappaledighet direkt efter Elvispluttens ankomst och sen en veckas total frånvaro, så gott som, ska det bli underbart med en man som jobbar som vanligt igen! Det är för härligt med vardag... : ) En dag då jag förhoppningsvis kan minnas det jag ska och göra det jag vill få gjort.

Av Kattis - 26 september 2010 18:13

Att lyckan är svårfångad, är ett vanligt begrepp.

Det gäller att kunna plocka ut lyckan ur varje litet ögonblick. Då har man den i överflöd och alltid nära till hands.


Att livet snurrar i ett rasande tempo gör inte lyckosamlandet lättare.

Hela tiden jobbar man framåt, för att hinna klart med nästa steg. Att-göra-listan är lång och ska helst kunnas bockas av konstant.


Fast även i tvättstugan är lyckan med oss. 

Det räcker med ett andetag och en eftertanke, så kanske även vetskapen kring vattnet i våra rör ger oss ett lyckorus.


Eller så tänker vi som andra, och tycker jakten på lycka är överreklamerad.

Kanske ska vi sluta tjafsa så mycket om den där lyckan, och istället hänga vår tvätt, bita ihop och sluta klaga!?


Vissa dagar känns gråtmilda fast inget finns att spilla tårar över.

Och en vanlig mulen torsdag kan ge upphov till det största lyckoruset vi kännt på veckor.

Sån´t är livet, som bekant.........


Men jag måste nog ändå tillstå; att vill jag känna lyckan. räcker det med ett andetag och en tanke på vart livet så underbart fört mig!

Av Kattis - 26 september 2010 13:29

En krans täckt av kottar och tuja hänger nu på ytterdörren. Dennis limmade ivrigt. : ) Inte ens hälften av hans enorma kottsamling gick åt, men vi hittar nog nån funktion till övriga med. - Efter lunch drar min ämnesomsättning alltid igång ett fruktansvärt sockersug. Det är nästintill omöjligt att motstå! Fast jag vet att det är ett reelt behov av lite sött efter maten för att just underlätta matsmältningen, så jag brukar låta något litet och gott slinka ner utan en större eftertanke. Men nu väntar vi hem våra förlorade familjemedlemmar inom kort. Så sötsaken får vänta till fikat tillsammans med dem. Det är bara det att den där chokladkakan på köksbänken är något ofantligt suktande.....

Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29
30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards