Direktlänk till inlägg 22 augusti 2010
Kaffet doftar underbart och solen skiner över oss, denna sista dag innan skolstart.
Fick mig en rejäl sväng tillsammans med cyklande gosse. Han skulle köra den längsta svängen som vi kunde få ihop. Men längre än en timmes rask vandring blev det i alla fall inte.
Hade hoppats på att få med mig hela familjen till vår gamla skog, för samma milsrunda som jag och killarna tog för någon vecka sen. Tänkte vi kunde grillat korv längs vägen.
Men tji fick jag. Ingen visade något engagemang för min utflyktsinvit .....
Tur att en av gossarna hade lite vilja till att följa mig på cykel åtminstone. Det är så mycket roligare om man är fler!
Vår runda tog oss genom stora delar av byns olika villaområden, och de hade allesammans ett gemensamt. Gräsklippning ........
Och när vi väl kom hem pågick samma aktivitet här hemma på vår tomt. Och det såg ut som om Rolle plöjde sig genom djungeln, med de stora spår han lämnade bakom sig.
------------------------------------------------
Jag märker att jag gått in i någon preförlossningsperiod.
Sociala lusten är totalt obefintlig och irritationsgränsen väldigt låg.
Även inspirationen till skrivandet är på sparlåga.....
Det är som att jag satt mig själv i ett vakuum, en tidslöshet i väntan på bebis.
Då är det säkert väldigt bra att skolan drar igång igen imorgon, så att jag också kommer ut i livet lite mer.
Barnen tog sig ett dopp i plasket idag. Kanske det sista? Det var hur som helst galet kallt, menade dem.
Själv skulle jag gladeligen plocka bort alla tecken på sommar och städa höst ute på altanen. Det är enbart med känslor av stillhet jag möter den dovare årstiden.
Den ger ro i själen och kravlösa dagar inomhus.
Plötsligt kan man släppa alla tvångstankar kring vilket väder som väntar dagarna framöver, och bara njuta av de dagar som visar sig alldeles underbara.
Och de brukar vara många! Lättandade, svala, färgrika och otroligt sköna, som ämnade för långa vandringar i skogen.
Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...
Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|