Lille D och Si var de som såg till att vi vaknade någorlunda tidigt. Åtminstone närmare åtta.

Jag kunde höra hur det snöt sig och snurrades runt uppe i sängen hos storgossen i andra änden av huset. Han låg redan på vänt.

Tio år fyller han idag. Och eftersom han fyller tio, fyller så även min mammaroll.

Det är inte mer betydelsefullt att just han fyller år, men det har den extra dimensionen, då han är första barnet.

Och att fylla tio, jämnt och allt, det är stort!

Han har alltsedan Nemo-febern för antal år sedan, varit otroligt intresserad av havslivet och allt därtill. 

Vi har besökt otaligt antal olika akvarium i ett flertal länder. 

Det är alltid lika kul.

Och nog för att vi haft flera akvarium hemma med, fast inget de senaste två åren. Men ett eget har han önskat sen sjuårsåldern tror jag.

Där har jag dock försökt hävda en gräns. Jag sa direkt önskan kom på tal, att ett eget djur får man inte ansvar över innan man fyllt tio år, minst.

Det kändes som en bra gräns.

Sen tänkte jag att på dessa åren skulle intresset hinna gå över.....Och komma tillbaka kan hända i och för sig.

Fast önskan har suttit i hela tiden. Och kommit på tal varje år.

Så nu är vi här........

Ett eget akvarium blev det.

Han fick det inslaget fyllt med godisfiskar.

Så nu råder stor aktivitet där uppe i barnkammaren. 

Det har gjorts iordning en hylla där fiskburken ska stå. Som behövde förstärkas lite av snickarpappa.

Sen ska han göra det klart med alla interiörer. Vi har ju redan allt och fick en hel del nytt tillsammans med akvariet. Så han kan välja och vraka.

Två olika sorters sand och mängder med pinnar och prylar.....

Sen när allt är klart bär det av till stora djurbutiken. Där han har stått och drömt så mången gång......

Nu är det slut på drömmandet. Nu ska han få välja fiskar att ta med hem!

Jag hoppas mitt älskade barn njuter av denna dag. För jag vill ge honom så mycket glädje jag bara kan........

Det är inte utan att tårarna tränger i ögonvrån. 

Min lilla söta plutt har blivit stor.......

 

annkatrin

3 augusti 2010 12:17

Kan tänka mig att han är lycklig att få sitt akvarium, om han har velat ha ett så länge. Rolig ide med godisfiskar =)
Åren går rasade fort, tänk när han pratar om att flytta hemifrån, som min Sandra =(( Jag vill inte att den dagen ska komma, men det gör den tyvärr =(
Jag är ganska imponerad av att ni hunnit med nu 6 barn på 10 år, med lillen i magen =)
Kramiz och ha en härlig dag!

http://annkatrin-mindagbok.blogspot.com

 

Katarina

3 augusti 2010 12:31

Nej du, mina barn kommer aldrig bli så stora att de vill flytta hemifrån ; ) Jag har lagt en stoppålder på tio, så nu är det slut på åldrandet för hans del!

http://endastgossar.bloggagratis.se

 

annkatrin

3 augusti 2010 20:03

Har du lyckats med det?? Jag provade, men det fungerade inte ;) Får kanske göra ett nytt försök med dom mindre. =))
Ha en fin kväll. Nu är det väl inte många veckor kvar till bebisen kommer?

http://annkatrin-mindagbok.blogspot.com

 

Mia

4 augusti 2010 01:12

Kan tänka mig att han blev superglad åt sin preset..
Hoppas han hittade hyresgäster till det fina akvariet..

Kram Mia

http://www.nattmia.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...