Gymnastikskorna sjunker djupt ner i sanden där jag går. Det ger ett lite större motstånd att gå i än jag är van vid. Men det är mysigt och vackert att gå denna promenad längs strandkanten. 

Och att få gå den tillsammans med min syster är än bättre!

Att bo mer än fyrtio mil ifrån sina syskon ger inte många möjligheter till gemensamma promenader under året.......

Är uppvuxen med min ensamstående mamma. Levt mitt liv och haft mina kompisar och gått i skolan helt som ensambarn.

Men att få komma hit upp där pappa bor och plötsligt leva ett liv med flera syskon, har alltid varit lika underbart!

Här i Värmland är jag en av fyra barn..........

Min bror är två år yngre, systra mi är fyra år yngre. Det är vi som lekt som barn och som simmat i älven, ridit i skogen, klättrat i höet och åkt på hölasset.

Det är vi som bråkat och skrattat under sena sommarkvällar.

Sen kom jag upp mot tonåren och livsnödvändigheten i att inte förlora en enda dag med kompisarna, för då kunde jag ju vara uträknad, kom till insikt. Och då var det svårt att vilja ta sig hit upp.

I samma veva, kom min yngsta syster. Vi andra var då redan 8, 10 och 12 år.

Tyvärr blev det aldrig samma kontakt med henne........

Fast när hon nu också börjar växa till sig kanske det ändrar sig. Den som lever får se....

Hon är en häftig tjej i alla fall. Har just gjort klart lumpen.

Dagen har bjudit på en sväng ut till badstranden som allmänheten glömde. 

Långt bort och in i skogen, en liten järnbrun insjö med en strand full av kottar.

Fick som synes till och med i lille Poker. Han fann det riktigt behagligt att kunna kliva runt i egen magdjup vattennivå. 

Hittade en och annan kringflytande kotte eller ditflygande pinne.

Tog något simtag här och var och var allmänt nöjd med livet........

Som "sexbarnsmamma" skriver är det inte bara att köpa sig en hund hur som helst när man har ett antal barn. 

Det kräver sig en tankeställare.

Nog för att jag inte var utbildad då han kom in i vår familj som bebis nummer tre, men sinnelaget och intresset fanns där. Utbildningen kom ett par år senare, på inrådan av vänner och bekanta runt omkring. De tyckte att det vore en självklarhet på grund av mitt arbete med Poker. 

En JR är inte en hund som är känd för att vara stilla i många sekunder. 

Hörde en beskrivning av en veterinär på tv4 för någon vecka sen, att det var en hund som var mer i luften än på marken.......

Jag lade dock ner enormt mycket tid på träning av olika slag under Pokers första två år. Så han har varit väldigt duktig och lugn.

Många har kommenterat just hans lugn och sagt att en sådan hund vill de nog skaffa sig........Men då har jag bestämt hävdat att hans lugn är inte något typiskt för JR, det har jag odlat dit.

När man har barn och hund får man tänka på att aldrig känna sig helt trygg med att lämna dem tillsammans.

Och med en JR blir det en hel del morrande, en terrier är rätt pratig, i min smak är det väldigt bra!

Hunden måste få säga till när det inte känns bra och den vill ha mer space.

Barnen ska lära sig att lyssna på det och gå undan.......

En retriever är en hund som avlats fram för att kunna ligga stilla och vänta tålmodigt på signal. Tyst.

Det är nog en av anledningarna till att den blivit så populär som familjehund. Den ses som otroligt lugn och snäll.

Enligt min vetskap, av vad jag lärt mig genom min utbildning, är det däremot just Golden Retriever som legat som nummer ett på bitlistan under flera år.

T.ex var det en pojke, runt tre år, som satt med familjens älskling i soffan. Och helt ur det blå högg hunden pojken i ansiktet.

Föräldrarna blev naturligtvis helt förtvivlade och for direkt till veterinären och avlivade hunden.

Dock gjordes en obducering och man fann då en några centimeter lång blyertspenna i ena örat hos hunden.........

Inte så konstigt att hunden högg då, eller?!

Den var tålmodig och sa ingenting alls, men rätt var det var fick den nog. Och högg.

Då vill jag hellre att min hund meddelar sitt missnöje.......

Hundar och barn är en perfekt kombination, om man lägger ner sin själ i båda sidor. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...