En bit ur mitt liv

Alla inlägg under juni 2010

Av Kattis - 12 juni 2010 19:45

Hejaropen ekar runt omkring mig och pulsen rusar i höjden.

Försöker skrika ut alla mina möjliga coachideér. Peppar så att halsen torkar ut och klappar händerna tills de ömmar.......

Oj, oj, oj. Är det så här föräldrar inte får vara?

Nej då, vi försöker alla få våra barn att kämpa till det yttersta. Sen hur det går är egentligen mindre viktigt. 

Det vi vill lära barnen är nog att aldrig ge upp.


  


Lägret hade gått smärtfritt. Barnen hade somnat utan några längre stunder av tissel, tassel.

Dock var resultatet av gårkvällen ett stort gäng med relativt trötta barn som skulle gradera. Men det gick bra, alla klarade sig galant.

Fast min äldsta grabb var däremot alldeles slutkörd redan efter graderingen. Han valde därför att avstå helt från all tävlan. Och det valet var han inte ensam om.

Men han fick sitt orange streck, och det är ju huvudsaken.....


När tävlingarna drar igång ökar också pulsen i takt med kämparglöden från barnen. Alla föräldrar skriker och nästan hoppar jämfota i sina försök att hjälpa de tävlande telepatiskt.

Det är verkligen helt enormt!

Min sexåring graderade upp sig till helgult bälte, har nu tränat i ett år. Han är inte särskilt stor och hade ett par barn av mycket större vikt i sin tävlingsgrupp.

Men han kämpade! Den första matchen vann han direkt, på ippon, som det heter. Snabb attack och en snygg fällning med resultatet att motståndaren direkt hamnar i ryggläge.

De andra matcherna gick inte lika bra. Men fightingspiriten fanns där......

Sjuåringen, som hoppade in i judon nu på slutet av terminen, har en helt annan go i sig än sina bröder. Han är studsbollen i familjen.

Han vann samtliga av sina fyra matcher, varav två på ippon. Det gav guld!

Han graderade upp till första nivån, ett gult streck.


   Mina två medaljörer, guld till sjuåringen, respektive brons till sexåringen.


Herrejösses, vad stolt ett mammahjärta kan vara!


Efter all prisutdelning och diplomutlämning fick vi lite grillad korv och fika. Sen var det en trött familj som styrde kosan hemåt. 

Vi hade då varit där från nio på morgonen till närmare två!

Lillpluttarna var rätt mätta på allt.......


På eftermiddagen gick vi igenom mängderna med film som mannen tagit. Både på våra barn och väninnans. De skulle klippas lite och läggas ut på facebook, både min, mannens och väninnans.

Är man stolt förälder så är man.............

Av Kattis - 12 juni 2010 17:02

Sitter med väninnan och går igenom alla filmer från judograderingen. Hoppas på en stund för att kunna skriva ner hela dagens händelser snart.... Vi kom i alla fall hem med ett par medaljer!

 
Av Kattis - 12 juni 2010 08:02

Vaknar halvt förskräckt när lillplutten kommer uppkravlandes i sängen vid sexsnåret. 

Förskräckt men ytterst tacksam över att ha kommit ur en äcklig dröm.

Jag har inte sovit gott inatt, men djupt. Hur nu den kombinationen kan gå ihop?!

Säkert har drömmar av olika slag korsat mina sinnen. Men den sista kan jag berätta lite om. 

Det var en dröm som gav upphov till riktigt jobbiga känslor, fast egentligen var det inga fruktansvärt vidriga omständigheter. 

Det enda jag minns hände precis innan jag vaknade var att jag blev alldeles nersölad av en toalett som fick bakslag, och sprutade upp skitvatten över hela mig.......

VA!?

Kan någon säga nåt om detta?

Är jag rädd för att bli smutskastad kanske?


Ja,ja. Det var i alla fall en jobbig upplevelse att inte veta vad mina tre stora grabbar sysslar med och hur de har det. Borta hela natten, som de varit.

Mannen var med igår kväll, det var träning ett par timmar först. Sen promenad till badhuset för duschning, vi har ingen i lokalen nämligen.

Och sen vidare till pizzerian.

De gick uppdelade i tre grupper, annars hade stackars pizzerian inte haft en chans!

Jag kan tänka mig att de är uppemot 40 barn......

Så det var tur att så många vuxna stannade för att hjälpa till!


Nu är det snart dags för oss att bege oss till grabbarna. Sen drar gradering och KM igång. Spännande!


Av Kattis - 11 juni 2010 22:21

Jag har varit dålig på att tacka för alla underbara kommentarer på sistone. Så det vill jag göra nu, tack allihop. Ingen nämnd, ingen glömd. Era härliga ord värmer ordentligt! Och Tobias, wow vad häftigt med en grabb i din ålder som idoliserar Bach! Imponerad!

 
Av Kattis - 11 juni 2010 15:46

Plötsligt var huset väldigt tyst och tomt..........


Dagen har gått i ett. Jag måste väl erkänna att jag är aningens trött.

Regn kom vi inte undan denna avslutning heller, tyvärr. Men nu var vi lite mer beredda och traskade rakt in för de bästa platserna i gympasalen. 

Förra året fick hälften av föräldrar och släktingar höra att de var tvungna att vänta in sina barn i klassrummet. Eftersom alla inte kunde få plats i gympasalen. 

Men många trotsade detta och tog sig dit ändå. Vilket gjorde det hela lite snedvridet och missgynnat.......

I år gick alla bara in och satte sig utan att be om lov. Och ingen sa emot.


  


Det sjöngs och talades och delades ut stipendier. 

Slutligen kom "den blomstertid" och tårarna kunde inte längre hållas undan.

Vad är det med denna melodi?!

Stipendier är också något som ger mig rysningar och kraftansträngning i att hålla tårarna i schack. Det är så häftigt med dessa elever som kämpat så hårt och som sedan blir ordentligt uppmärksammade för det.


Mina gossar var inte så lätta att fånga på bild idag. Men jag har gjort tappra försök.


       

     



Efter hemkomst blev det sallad och sen fika. 


      


Jag hade släppt kraven på hemmagjord tårta och unnat mig en beställd. Kan dock inte säga att jag är så fantastiskt imponerad av resultatet.

Men den var fin.


Sen var det ju dags för mig att lyckas få upp alla gardiner jag sytt till judolokalen. Det var en enorm besvikelse att jag lyckats snurra ihop siffrorna alldeles. Jag hade skrivit upp    11   och    9  på en notering i mobilen. 

Jag var sen helt säker på att det var 9 fönster. Men det var förstås 11! 

Ja, ja. Inte mer än att skruva upp en gammal längd från garderoben i de tomma fönstrena.

Det gick ju det med. 


Så nu är alltså de stora grabbarna iväg på sitt första läger.......

Jisses, det känns lite läskigt.

Pappa ska vara med i början när de allihop ska till badhuset och pizzerian.

Sen ska väninnan sova kvar. Stackars tränaren kan ju inte ta allt själv, med närmare 40 barn i varierande ålder.


  

  


Så nu är det jag och två trötta småkillar kvar här hemma. Vi får se när gubben kommer hem, det kan ju ta sin lilla tid. 

Åh, vad jag tycker att det är spännande med detta läger!

I morgon börjar gradering och KM (klubbmästerskap) klockan nio. Så sovmorgon får vänta lite.

Och för mig gör det ingenting. Jag känner att det blir en tidig kväll ikväll igen.

Jag är en tvättäkta morgonmänniska......


Ja. Jag råkade fastna på bild jag med. Så jag slänger väl in dem också. 

Det är mina nya byxor och blus jag har på mig, om ni undrar hur de såg ut.....


        


  




Av Kattis - 11 juni 2010 12:08

För andra året blev det en blöt avslutning. Men vi såg till att komma tidigt och kunde gardera oss med riktigt bra platser från läktaren i gympasalen. Så, förutom den förskräckliga värmen, måste jag ändå bedömma det hela som lyckat...... Hoppas på att kunna fånga mina grabbar på kort ordentligt också.

 
Av Kattis - 10 juni 2010 12:07

Doften av kaffe fyller alla mina sinnen och ur radion strömmar härliga toner.

Mor min har kommit och tog genast tag i inköpslistan. Skönt med en liten hjälpande hand ibland......


Mitt paket med kläder från 4mom fick jag med mig hem från skolpromenaden i morse. 

Nervöst tog jag med mig påsen upp till sovrummet och plockade ut innehållet mycket försiktigt. Två amningsbehåar, en tunn blus, ett par byxor och en klänning var resultatet av min lilla shoppingfrenzi. Och nu var det upp till bevis, skulle de göra sig på min flodhästliknande kropp......?

På grund av en enorm skräck för att bli ertappad med att ha haft för höga förhoppningar kring min egen storlek, beställde jag alla plagg i storlek L. Detta också för att jag tyckte mig ana att shoppingsiten hölls med franska storlekar.

Det finns inget jobbigare än insikten av att man är större än man trodde..........

Nog för att jag aldrig drar mer än M i normala fall, men ändå. Nu ser jag ju ut som jag gör.


Den tunna blusen  var av sidenliknande material och så gott som genomskinlig. Hmmmm, bäst att ha koll på vilken bh jag sätter på mig under. Eller helt enkelt dra på mig något linne........något passande sådant finns inte i min garderob. Äh.

Den var även aningens lös över bysten, men inte värre än att lite avkortning av axelbanden kunde lösa detta.

Klänningen satt faktiskt alldeles bra. Där handlar det nu bara om att ha några hela och rena tights till. Eftersom mina ben är totalt ur uppvisningsfunktion......

Så långt allt okej.

Nu till byxorna. På den stora påhängda tagen står tydligt vilket plagg det är och vilken färg det har. Och att det är i storlek L.

Men efter en snabb titt inuti byxan kunde jag raskt konstatera att byxan egentligen är uppsydd i storlek S..........!!!

HJÄLP! Vad gör jag nu?!

Jag drog av mig mina stora gravjeans och skakade ut de nyinköpta. Jag tog ett andetag och klev i dem........Och fick upp dem, lite trögt över höften, men det gick! Och sen när de kommit på plats, satt de riktigt bra!

Nu är de inköpta med tanke på att fungera som något nytt och fint till imorgon. Och då fungerar de ju alldeles utmärkt. Frågan är sen om jag ännu kan få på mig dem om en månad......


Skit samma! Nu är de bra. Får väl sälja dem sen.......

Men nog är det tokigt att köpa kläder i storlek L och få hem dem felmärkta.

Skönt att det gick bra ändå. Annars hade det ju inte varit annat än att skicka tillbaka. Och sådant är ju så besvärligt......

Av Kattis - 10 juni 2010 07:39



Med ett segel tar jag mig fram

fram över en oändlig ocean

Anpassar var dag efter vädrets makter

låter varje våg styra min färdplan


Vid en kraftig storm som river seglen ner

kryper jag ihop och håller i mig hårt

Väntar på att en fortsatt färd

inte längre ska te sig lika svårt


Livet är som vinden

som ibland vill upp till storm

Där jag sitter i min jolle 

och följer vågens form


Mitt segel är min drivkraft

som allt som oftast får en reva

Det halas vid svårigheter

hissas med en vilja till att leva.




                   KT 10

Presentation


Ett liv i förändring. Från heltidsmamma till en kvinna med tid för egna intressen.

Gossarna

 

2014  

 

 

2012

 

Följ mig via Bloglovin

Follow

Fråga mig

23 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< Juni 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier

Några egna ord

Statistik

RSS


Skapa flashcards