Det är endast bilder och samtal kring ett välbekant brudpar just nu.

Otroligt vackra gäster och ståtliga plagg.

Själv gifte jag mig för, hmmmm vad är det nu, elva år sen.

Jisses!

Jo, i augusti 1999 vandrade jag med min älskling fram längs kyrkogången.

Jag var snart tjugoett år fyllda och skulle äntligen få börja mitt liv som gift, och få kliva in i min egna familjebild.

Min prins hade jag träffat tre år tidigare och tillsammans med honom hade jag fått de lyckligaste åren i mitt liv.

Att jag själv kommit från en familj av den mer otraditionella sorten gav mig en stark drivkraft att följa den "rätta vägen" från början till slut.

Förlovade oss gjorde vi ett år tidigare. Och dagen innan vigseln for Rolle hem till sina föräldrar för att vi inte skulle ses förrän tiden i kyrkan.

Jag spenderade sista natten som ogift med min mor och mormor.

Jag minns hur jag ett par timmar före vigseln satt hos sminkösen som var vännina  till min jobbarkompis, jobbarkompisen var även frisör. Det var så pirrigt och alla var vi så uppspelta.

Min faster, floristen, var min tärna och följeslagare, och ingöt ett någorlunda lugn.....

När det blev dags att bege sig till Guds hus, kom morbror för att hämta. Där vi befann oss var det enkelriktade vägar kors och tvärs, så det slutade med att hela trafiken stannade upp för bruden som kom springande tvärs över vägen med en efterföljande bukettbärare........

Åh, vilken dag det var!

Jag var så förskräckligt nervös när vi sakta stegade in i kyrkan, så Rolle var tvungen att hålla ett fast tag i min hand för att kunna bromsa mig lite.

Åh, vad jag fick kämpa för att inte gråta konstant, hela vigseln igenom!

Jag var så ofantligt lycklig.....

Och det var verkligen något man kunde läsa i gårdagens brudpars hela kroppsspråk också.

-Genuin lycka!

 

En helt vanlig familj... Eller???

20 juni 2010 19:34

Hejsan och tack för dina kommemtarer inne hos mej :)

Ang Grönan... vädret bör vara ganska dåligt.. gärna risk för regn..och det bör vara innan midsommar och en vardag... Då får man som vi i fredags.. max 5 minuters kötid.. underbart :) Juli och aug hopplöst!!! oavsett väder...

Kram Mia

http://www.vardagsfamiljen.blogspot.com

 

En helt vanlig familj... Eller???

20 juni 2010 19:35

Hejsan igen.. glömde säga en sak.. Underbar bild på alla grabbarna..

// Mia

http://www.vardagsfamiljen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken trötthet jag upplever just nu! Två veckor in i arbete efter en väldigt lång semester och det är klart att det tar på krafterna att komma in i rutiner igen, lära mig nya rutiner för ändrade arbetsförhållanden, jobba ihop mig med nya kollegor ...

Nu har det snart gått en vecka sedan mitt lopp i Vemdalen och jag har lagt om min träning inför Göteborgsvarvet halvmaraton om en månad. Så nu blir det färre höjdmeter och mer tempo. Dagens träning planerade jag för att kunna jobba på det tempo jag...

Vemdalen fjällmaraton 45km Hade tre mål för detta lopp: 1. Klara av starten och de första fyra km utan adrenalinpåslag som resulterar i att jag är energitömd efter 500m. 2. Hålla tempot för att klara mig till 32km innan repet skulle dras efter ...

Som på ett fullastat lasbilsflak längs en dammig grusväg genom den indiska landsbygden känns det. Trångt bland människorna, gråtande barn och snarkande äldre. Det är bara yrande fjädrar från hönsburarna staplade på taket som saknas. Jag sitter på...